Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Wordfeud — ett verktyg i kampen mot särskrivning

2011-10-27 Apropå – Artikel från forskning.se
Wordfeud spelas överallt. På lunchen, på tåget och hemma i soffan. Det är ett ordspel för mobilen som fungerar på samma sätt som Alfapet och Scrabble. Att så många plötsligt intresserar sig för ett ordspel gör oss nyfikna på vad det kan betyda i ett språkligt sammanhang.
Wordfeud

Genom att spela ordspel som wordfeud kan man utveckla sin språkliga medvetenhet. (Foto: Elin Melin)

Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Är Wordfeud och liknande spel ett effektivt hjälpmedel för språkinlärning?
— Ja, det tror jag, men kanske ett ännu bättre hjälpmedel för den som vill utveckla sin språkliga medvetenhet. Genom att använda sin språkliga fantasi och låta hjärnan snurra runt för att leta efter ord, på liknande sätt som när man löser korsord, tränar man denna medvetenhet. Men det är klart att språkförmågan kräver mycket annat än att kunna skapa långa ord utifrån en given uppsättning bokstäver.

Vad innebär det att Wordfeud nu har accepterat Svenska Akademins ordlista (SAOL)
— Man måste ha ett facit och SAOL är det bästa tillgängliga. Fast vi kan ju alla komma på ord som är svenska men som ändå inte finns med i ordlistan. Det finns till exempel mängder med självklara sammansatta ord vi kan skapa, men av dem är endast ett fåtal med i SAOL.  Orden overheadprojektor och försäljare finns med i ordlistan men inte sammansättningen overheadprojektorförsäljare o.s.v.

Även om inte alla sammansatta ord finns med så godkänns inga särskrivningar. Kan spelet rentav motverka att folk skriver isär?
— Ja, jag tror faktiskt att det kan vara ett bra knep för att förstå hur sammansättningar fungerar, till exempel att leverpastejen är något annat än lever pastejen.

Hur är det egentligen, har särskrivningar ökat?
— Ja, för sjutton. Särskrivningar har ökat väldigt mycket senaste 30 åren, men man vet inte riktigt varför även om det finns ett par tänkbara förklararingar. En är att engelska influenser ligger bakom dagens språkutveckling. En annan förklaring är att människor ser många skyltar och etiketter med särskrivningar; när apelsin och juice kommer på olika rader, saknas det ofta ett bindestreck. Att man inte längre använder skrivstil i samma utsträckning som förr är en tredje, och kanske den bästa. När jag gick i skolan, var man tvungen att skriva med skrivstil och då blev det tydligt att ord som järnvägskorsning skulle hänga ihop.

Hur påverkar ordbehandlingsprogram, som Word, särskrivningar?
— Man kan säga att Word kanske inte orsakar särskrivningar, men programmet motverkar dem inte heller när det godkänner ord som är särskrivna och rödmarkerar ord som är sammansatta.

Finns det några "språkliga knep" för att bli bättre på ordspel?
— Spela mer! Men sedan är det så att ju fler ord man har i sitt ordförråd, desto lättare är det att hitta de ord man söker. Att vara medveten om hur svenska ord är uppbyggda är säkert till hjälp för att koppla ihop be- med lågtyska lånord som betala, besöka, osv och se att bokstavskombinationerna -ing och -ning utgör ändelser i ord som åkning, sökning, rökning, etc. Genom att ha koll på stam och ändelser blir man förmodligen en skickligare spelare. Men hur grammatiskt medveten man än är, så tvivlar jag på att man skulle slå den erfarne spelaren.

Text: Elin Melin, forskning.se
 

 

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.