Sverige satsar jämförelsevis mycket på forskning och utveckling. Ställt i relation till bruttonationalprodukten (BNP), ligger vi bland de länder i världen som satsar mest på FoU. Trots de stora satsningarna bedrivs mindre än en procent av världens forskning i Sverige, eftersom den svenska ekonomin med globala mått mätt är liten. Världens största forskningsnation i absoluta tal är USA.
2009 investerade Sverige 3,6 procent av BNP på FoU, varav 2,5 procent kom från näringslivet. Totalt utfördes FoU-verksamhet i Sverige för motsvarande 111,7 miljarder kronor.

Företagssektorn står för den största delen av Sveriges totala FoU-kostnader. År 2009 var siffran 70,5%, en sänkning från 74,1 % 2008. I länder som Finland, Luxemburg, Schweiz, Israel, Sydkorea, Japan och USA satsar företagen mer än i Sverige. Övriga har en lägre andel FoU-kostnader inom näringslivet än Sverige.I pengar utförde svenska företag FoU för drygt 78,6 miljarder kronor.
55 procent av pengarna användes för att ta fram nya produkter och processer.
40 procent användes för att förbättra redan existerande produkter.
5 procent användes till allmän kunskapsuppbyggnad.
FoU-utgifterna för varuprodukter var fem gånger större än för tjänsteprodukter. Drygt hälften av utgifterna användes inom gruppen metaller, datorer, elektronikvaror, optik, elapparatur och övriga maskiner (35,3 miljarder).
Inom tjänsteprodukterna utfördes mest FoU inom transport-och magasineringstjänster (2,3 miljarder).


FoU inom statliga myndigheter utfördes för 2,8 miljarder, varav 45% var försvarsinriktad. De civila myndigheterna ägnade sig mest åt FoU inom främjande av industriell verksamhet, transport och telekommunikation samt hälso- och sjukvård.Landsting och kommuner utförde FoU för drygt 2,1 miljarder kronor. Inom landstinget handlar det nästan uteslutande om hälso- och sjukvård. Inom kommunerna handlar det mest om undervisning samt transport och telekommunikation. Lokala och regionala FoU-enheter knutna till kommunen, ägnar sig främst åt Socialvård och social miljö och trygghet.
Inom universitetssektorn utfördes FoU för drygt 28 miljarder kronor. Det område som här fick mest FoU-intäkter var medicin (8 miljarder). Teknikvetenskap fick 6 miljarder och Naturvetenskap (4,7 miljarder).
Offentliga stiftelser
Dessa finansieringsstiftelser bildades 1993-94 med medel från löntagarfonderna i syfte att stödja forskning i Sverige.Under 2011 skulle stiftelserna finansiera FoU-verksamhet till ett belopp av 1,2 miljarder kronor. Detta är en minskning med 54 miljoner kronor jämfört med 2010, beräknat i 2011 års priser.
Privata stiftelser
Till denna grupp hör icke vinstdrivande privata forskningsstiftelser och fonder samt insamlingsorganisationer. Bland de största finansiärerna räknas Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Barncancerfonden. Totalt finanseriade de privata forskningsstiftelserna FoU för 2 471 miljoner kronor 2009.
Tillgänglig statistik från SCB gäller 2009. Under 2012 kommer uppdaterade siffror för 2011.