Invandrarungdomar förkastar skolans integrationspolicy

– Samtidigt finns det ett antal känsliga frågor som många elever menar att de inte kan diskutera öppet i klassrummen. Integration är en sådan fråga. Andra är feminism och aga, men också frågor som hur det känns att vara ensam eller vad förlåtelse egentligen betyder, säger hon.

”Man måste vara politiskt korrekt. Annars märks det i betygen”, säger en elev i studien
Ibland hettar det till i talet om religion. En annan elev säger: ”Det är bäst att vara försiktig när det gäller religion. Man vill ju inte stöta sig med sina kompisar”.

Integration framstår som en viktig livstolkningsfråga. I avhandlingen beskrivs också andra aspekter av såväl enskilt som socialt livstolkande. I undersökningens skola är invandrarhörnan en av de platser som ungdomarna återkommer till då de berättar om livstolkning. Här kan de uttrycka det som de tycker att de inte får säga i klassrummen.

– Invandrarhörnan är inte bara en identitetsarena utan även en motståndsarena mot samhällets integrationspolicy, säger Signild Risenfors.

Skolpersonalen anser att elevernas beteende i invandrarhörnan är stökigt och att den motverkar integrationen. De vill ha bort den och försöker skapa andra identiteter. I invandrarhörnan spelar ungdomarna hög arabisk, indisk eller bosnisk musik. De skämtar och skrattar. De invandrarkillar som håller till här är högljudda och tar plats.

– Killarna tar kommandot och sätter agendan, säger Signild Risenfors.

Tjejerna hörs och syns också genom att sjunga och dansa. I invandrarhörnan vistas de som inte intresserar sig för skolarbetet. Invandrarungdomar som kommer från statusområden och satsar på höga betyg håller till på andra ställen.

Även etniska svenska elever ifrågasätter integrationspolicyn. De tycker att vuxenvärlden brister i trovärdighet när samhället exempelvis accepterar att invandrare bor i särskilda stadsdelar.