Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Exempel på allergier?

Disktrasa
Allergi innebär att vårt immunförsvar reagerar mot ämnen i omgivningen som vi normalt borde vara toleranta mot. Allergier har ökat stadigt under hela 1900-talet och blivit en av de vanligaste sjukdomarna idag.

Allergi betyder immunologiskt betingad överkänslighet. Det innebär att den allergiska individens immunsystem angriper harmlösa substanser i omgivningen, vilket ger upphov till symtom. De ämnen som framkallar den allergiska reaktionen kallas allergen (uttalas med betoningen på sista stavelsen). För att man skall tala om allergi måste immunsystemet orsaka symtomen. I annat fall talar man om "annan överkänslighet". Allergierna kan, beroende på vilken del av immunsystemet som orsakar besvären, delas in i tre typer: IgE-förmedlade allergier, T-cellsförmedlade allergier (som även kallas kontaktallergi), och allergier där man inte ännu klart vet vilka immunreaktioner som orsakar besvären.

IgE-föremedlad allergi
Vid IgE-förmedlad allergi (som också kallas atopisk allergi) bildar den allergiska individen IgE-antikroppar mot proteiner som finns i födan och omgivningen. Allergenerna är alltså proteiner i mat, pollen och djursekret.Klassiska symtom på IgE-förmedlad allergi är nässelutslag, hösnuva, röda och kliande ögon, samt astma. Så kallat atopiskt eksem (kallat böjveckseksem hos barn) hör också till den här gruppen, även om man inte vet säkert hur IgE bidrar till eksemet. De flesta med denna typ av eksem har förhöjda nivåer av IgE i blodet, men inte alla. Att atopiskt eksem räknas till de IgE-förmedlade sjukdomarna beror på att detta symtom ofta förekommer hos personer som har andra IgE-förmedlade allergier som födoämnesallergi eller pollenallergi med hösnuva eller astma.

Kontaktallergi
Vid kontaktallergi är allergenen vanligen små eller fettlösliga molekyler. Exempel på sådana allergener är nickel och krom, samt olika kemikalier som man ofta exponeras för i yrkessammanhang.Symtomen, som består av röda, kliande utslag på huden, uppkommer genom att T-celler med reaktivitet mot allergenet stimuleras vid hudkontakt med allergenet. Denna typ av allergi har inget samband med IgE-förmedlad allergi. Det är alltså inte någon ökad eller minskad risk att utveckla kontaktallergi om man har IgE-förmedlad allergi, eller vice versa.

Övriga allergier
Vid ytterligare andra typer av allergi tror man att andra immunologiska mekanismer kan vara ansvariga. Hit hör exempelvis komjölksallergi av så kallad fördröjd typ. Barn med denna typ av komjölksallergi saknar IgE-antikroppar mot komjölksproteiner, men kan i stället ha förhöjda nivåer av IgG-antkroppar.

Livsstil och allergier
Det är de IgE-förmedlade allergierna som ökat så mycket i Sverige och andra västländer. Någonting i vår moderna livsstil tycks ge en ökad benägenhet hos immunsystemet att reagera mot ofarliga proteiner i föda och luft. För trots att våra gener inte ändrat sig, blir allt fler allergiska. Det är känt sedan lång tid att allergier är vanligare hos medel- och överklass i västvärlden och vanligare i små familjer. De tre mest väldokumenterade skyddsfaktorerna för allergi är: fattigdom, många syskon och uppväxt på bondgård. Dessa faktorer har visat sig vara förknippade med minskad risk för allergi i en stor mängd studier och i många olika länder.

Hygienhypotesen
Det finns flera belägg som stödjer den så kallade hygienhypotesen. Enligt den utsätts vi idag för färre mikroorganismer, vilket gör att immunsystemet inte får den rätta stimulansen och därför blir felreglerat. Samtidigt som infektionssjukdomar blivit allt mer ovanliga, vilket är mycket positivt, får kanske immunsystemet för lite "träning". Vad det är som behövs för att få den rätta immunologiska stimulansen vet man ännu inte, men att immunsystemet framför allt är mottagligt för programmering under de första 1-2 åren står helt klart.

Forskningen
Forskarna studerar idag både möjligheten att förebygga allergier genom att stimulera immunsystemet, och att bota allergin när den väl är etablerad. Exempel på denna forskning är allergivaccinationer, immunologisk behandling med antikroppar mot IgE. För att öka förståelsen för vad allergiska sjukdomar betyder för individen ser många forskare det som viktigt att arbeta mång- och tvärvetenskapligt. Allergi är idag den vanligaste kroniska sjukdomen i barn- och ungdomsåren och har stor påverkan på många människors livsstil.

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.