Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Ordlista


Allergen


Ämne som den allergiska individen är allergisk mot, exempelvis komjölksproteiner och pollenproteiner vid IgE-förmedlad allergi och nickel vid T-cellsförmedlad allergi.

Allergi


Överkänslighet som orsakas av immunsystemet.

Allergologi


Läran om de allergiska sjukdomarna.

Anafylaktisk chock


Allergichock. Kraftigt sänkt blodtryck vid exponering för allergenet hos en individ med IgE-antikroppar. Är sällsynt, men livshotande.

Annan överkänslighet


Allergiliknande tillstånd där specifika definierbara bakomliggande immunologiska mekanismer inte är kända.

Antigen


För kroppen främmande ämne som framkallar en reaktion.

Antikropp


Protein som produceras av kroppens immunförsvar och som har till uppgift att verka mot för kroppen främmande ämnen. Antikroppar finns av fem olika antikroppsklasser: IgM, IgG, IgA, IgD och IgE. Beroende på vilken klass antikropparna tillhör, startar de olika reaktioner i kroppen när de bundit till sitt antigen (det ämne de reagerar mot).

Atopi


En benägenhet att bilda IgE-antikroppar och utveckla IgE-förmedlade allergier mot olika ämnen i omgivningen.

Celiaki


Överkänslighet mot glutenprotein i vissa sädesslag.

Demografi


Befolkningslära, den vetenskap där forskarna studerar befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning, samt av förändringar i befolkningsstrukturen förorsakade av demografiska händelser.

Hygienhypotesen


Enligt den lever vi i västvärlden i en alltför hygienisk miljö, vilket leder till att immunsystemet hos små barn får för litet stimulans av bakterier eller andra smittämnen. Detta medför att de inte utvecklar tolerans mot ofarliga ämnen i mat och inandningsluft.

IgE-antikroppar


Antikroppar av Immunoglobulin E-klass. IgE-antikroppar ger allergiska symtom genom att de sitter på så kallade mastceller som är fyllda av histamin. Då allergenet binds till IgE-antikropparna på mastcellen, släpper denna ut histamin och andra substanser som orsakar de allergiska symtomen. [se antikropp].

Kontaktallergi


Vid kontaktallergi är allergenen vanligen små eller fettlösliga molekyler. Exempel på sådana allergener är nickel och krom, samt vissa kemikalier. Symtomen, som består av röda, kliande utslag på huden, uppkommer genom att T-celler med reaktivitet mot allergenet stimuleras vid hudkontakt med allergenet. kallas även för T-cellsförmedlad allergi.

Prevalens


Hur stor del av befolkningen som har en sjukdom eller symptom vid en viss tidpunkt.

Rinit


Sjukdom med inflammation i näsans och bihålornas slemhinnor. Allergisk rinit = hösnuva.

Reagin


Äldre benämning på antikropp av IgE-typ.

Rekombinanta allergener


Rena allergener.

T-cell


Komponent i det specifika immunsystemet. Det finns olika typer som känner igen olika antigen. När de träffar på just detta antigen aktiveras de och börjar utföra sina funktioner, såsom att aktivera andra delar av immunsystemet och dämpa immunologiska reaktioner.

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.