Grundpelare i medicinsk forskning

Ulf Ahlgren. (Foto: Privat)

— Vi har tidigare gjort PET/CTundersökningar i en mobil scanner, men det blir en helt annan sak att ha en på plats. Dessutom har vi byggt ett cyklotronkemicentrum för att producera spårämnen till scannern, säger Katrine Åhlström Riklund.

PET står för positronsemissionstomografi. Det är en av de känsligaste teknikerna inom bioimaging, bildmedicin. Andra exempel är magnetkamera (MR) och datortomografi (CT). Gemensamt för teknikerna är att de gör det möjligt att titta in i människa eller djur utan att operera.

— Bioimaging ger en unik möjlighet att avbilda vad som händer i patienten. Vi kan se vad som händer vid sjukdom, när patienten svarar på behandling, eller vid uteblivet svar på behandling, säger Katrine Åhlström Riklund.

Nätverk formas
Umeås nya PET/CT-scanner blir del av ett allt tätare nätverk som just nu formas kring universitetet och universitetssjukhuset. Nyligen lämnade Katrine Åhlström Riklund som koordinator in en ansökan till Umeå universitets ledning om att stärka bildmedicinen som forskningsmiljö. Flera forskare samarbetar och har börjat bygga upp ett centrum. Det innefattar bland annat det tioåriga Umeå center for Functional Brain Imaging.

Förra året installerades utrustning för omkring 30 miljoner kronor; en stark MR-kamera för klinisk verksamhet, och en ännu starkare för experimentell verksamhet. De finansierades av Wallenbergstiftelsen och Kempestiftelsen medan universitetet och landstinget bidrar till driften. De forskargrupper som är intresserade av att använda kamerorna kan göra det, efter ansökning och bedömning. Kvar på önskelistan står en experimentell PET/CT-utrustning.

En av Umeås bildmedicinforskare är Ulf Ahlgren vid centret för molekylärmedicin som forskar på diabetes. Han har varit med om att utveckla en helt ny metod för att med hjälp av vanligt ljus avbilda biologiska material med mycket hög upplösning, s k optisk projektionstomografi. Tekniken är i första hand till för grundforskning på vävnadsbitar, men forskarna har nyligen lyckats få den att fungera för hela organ, till exempel bukspottskörteln hos mus.

— Det här är första gången man kan titta på hur stor betacellsmassan är och hur den fördelar sig, ända ner till de enskilda Langerhanska öarna. Det har gjort det möjligt att studera blanda annat nedbrytningen av insulincellerna vid diabetes, säger Ulf Ahlgren som räknar med att få en vetenskaplig artikel om studien publicerad snart.

Text: Lisa Kirsebom

En längre version publicerades ursprungligen i tidningen Forskning & Medicin.
Läs den fördjupade versionen.