
Lars-Åke Brodin. (Foto: Anders Norderman)
Gammakameran är hans egen uppfinning. När han började intressera sig för en mobil gammakamera, visade det sig nämligen att det inte fanns någon sådan. Lars-Åke Brodin gick därför ner till prototypverkstaden i Karolinska universitetssjukhusets källare och började bygga en själv, från halvfabrikat.
Den första prototypen blev klar för fyra-fem år sedan. En vidareutvecklad variant testas nu på en stor privat hjärtklinik utanför Hannover i Tyskland.
— Tanken är att den ska kunna fungera som grindvakt på en akutmottagning. Den ger en tredimensionell bild av ett hjärta på 2,5 minuter och med hjälp av den bilden kan man avgöra om en patient med smärta har en infarkt och behöver läggas in på sjukhuset eller om det är smärta av andra orsaker, säger Lars-Åke Brodin som är kardiolog och professor i medicinsk teknik, samt dekan vid skolan för teknik och hälsa vid Kungliga tekniska högskolan.
Bilder ur olika vinklar
De tredimensionella bilderna skapas genom att kameran tar bilder från olika vinklar. En undersökning av genomblödningen i hjärtat görs på 2,5 minuter. Efter ytterligare en minut är resultaten klara och man kan ställa diagnos. Om genomblödningen är bra är kranskärlen bra och patientens prognos god.
För undersökningen används radioaktiva isotoper, som t ex teknetium. Dessa förs in i kroppen bundna till en substans som tar sig till det ställe man vill avbilda. När hjärtat ska undersökas används ett nitroglycerinliknande ämne. Det tar sig till hjärtat med teknetiumpartiklarna som där sönderfaller och sänder ut gammastrålning som kameran registrerar.
— Strålningen motsvarar den man får vid en lungröntgen, fyra-fem millisievert. Doserna till omgivningen är små.
Forskningen bedrivs vid Centrum för teknik, medicin och hälsa vid Karolinska Institutet i Huddinge i samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Text: Siv Engelmark
En längre version av artikeln är publicerad i tidningen Forskning & Medicin.
Läs den ursprungliga artikeln här. 
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
Att blanda kemikalier och buller
Hur ser ditt exposom ut?
Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
Obesogener – vet du vad det är?
Snabelskådning – om avsaknad av helhet
Vad ska giftet heta?
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.