Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Skarpare bilder av vårt inre

2010-09-30
Anders Persson. (Foto: Vibeke Mathiesen)

Anders Persson. (Foto: Vibeke Mathiesen)

Den senaste bildtekniken ger nästan onaturligt skarpa bilder av hur vi ser ut inuti. Bilderna kan också visa hur våra organ fungerar, många gånger mer detaljerat än med traditionella metoder. Men bilderna är konstruerade och måste valideras.
Bilderna görs av en dator styrd av en användare, ur enorma och komplexa informationsmängder. Det är dock inte säkert att de stämmer med verkligheten.

— Därför är det viktigt att validera dem, säger Anders Persson som är docent och föreståndare vid centrum för medicinsk bildvetenskap vid Linköpings universitetssjukhus.

Linköpingsforskarna använder i huvudsak två metoder för att få sina bilder, magnetresonans- och datortomografi. Bilderna valideras genom jämförelser med organ från patienter på rättsmedicinska avdelningen.

Datortomografi ger en nästan onaturligt skarp och detaljerad bild av t ex de millimeterbreda kranskärl som omger hjärtat. Med den senaste tekniken kan forskarna dessutom samtidigt se hur det pulserande hjärtat pumpar och slår och mäta blodflödet i hjärtmuskeln. Tekniken är helt ny. När Forskning & Medicin kommer på besök har man i Linköping precis testat den på människa, för andra gången i världen. Patienten kom in till sjukhusets akutmottagning med besvär från hjärttrakten och undersöktes först med kranskärlsröntgen, som dock inte visade något onormalt.

— Patienten deltar i en forskningsstudie som vi inte är klara att utvärdera än. Men vi vet att vi ser saker som inte syns på kranskärlsröntgen, säger Anders Persson.

Målet med studien är att lära sig att tidigt hitta de plack i blodkärlen som föregår en hjärtinfarkt. Placken bildas av fett och kalk och ger en utbuktning på kärlväggens utsida. Men de syns inte på kranskärlsröntgen förrän de skrumpnar och läkningsprocessen i kärlen startar. Då kan patienten redan ha fått en infarkt.

Mindre stråldos för patienten Undersökningen görs med en ny datortomograf som utvecklas i nära samarbete med industrin. Datortomografi är en skiktröntgenmetod som bygger på att röntgenrör sänder ut flera små strålar i olika vinklar. Strålarna försvagas beroende på vilken vävnad i kroppen de passerar och registreras av sensorer på andra sidan kroppen.

En dator omvandlar sedan informationen till en tredimensionell bild. Hur det görs är av stor betydelse.

— Vi har en ny programvara och kan räkna fram bilderna från rådata på ett helt nytt och mycket snabbare sätt. En undersökning av kranskärlen tar bara 0,25 sekunder, hela bröstkorgen 0,5 sekunder. Eftersom det går så snabbt minskar stråldosen som patienten får. Idag kan hjärtat undersökas med en dos som motsvarar en tredjedel av den man årligen utsätts för från omgivningen bara genom att leva i Sverige, berättar Anders Persson.

I en artikel som publiceras inom kort visar forskarna att de med den nya tekniken kan sänka stråldosen med 30—40 procent jämfört med idag. Enligt Anders Persson finns potential att sänka dosen ännu mer, uppåt 70 procent.

Den stora baksidan med bildmedicinen är just att patienten utsätts för strålning.

— Ibland kan man också behöva ge kontrastmedel som kan ge biverkningar. Men man måste väga risk mot nytta.

Text: Siv Engelmark

(Artikeln är en förkortad version och tidigare publicerad i tidningen Forskning & Medicin.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Läs den fördjupade artikeln här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.