
Anders Persson. (Foto: Vibeke Mathiesen)
— Därför är det viktigt att validera dem, säger Anders Persson som är docent och föreståndare vid centrum för medicinsk bildvetenskap vid Linköpings universitetssjukhus.
Linköpingsforskarna använder i huvudsak två metoder för att få sina bilder, magnetresonans- och datortomografi. Bilderna valideras genom jämförelser med organ från patienter på rättsmedicinska avdelningen.
Datortomografi ger en nästan onaturligt skarp och detaljerad bild av t ex de millimeterbreda kranskärl som omger hjärtat. Med den senaste tekniken kan forskarna dessutom samtidigt se hur det pulserande hjärtat pumpar och slår och mäta blodflödet i hjärtmuskeln. Tekniken är helt ny. När Forskning & Medicin kommer på besök har man i Linköping precis testat den på människa, för andra gången i världen. Patienten kom in till sjukhusets akutmottagning med besvär från hjärttrakten och undersöktes först med kranskärlsröntgen, som dock inte visade något onormalt.
— Patienten deltar i en forskningsstudie som vi inte är klara att utvärdera än. Men vi vet att vi ser saker som inte syns på kranskärlsröntgen, säger Anders Persson.
Målet med studien är att lära sig att tidigt hitta de plack i blodkärlen som föregår en hjärtinfarkt. Placken bildas av fett och kalk och ger en utbuktning på kärlväggens utsida. Men de syns inte på kranskärlsröntgen förrän de skrumpnar och läkningsprocessen i kärlen startar. Då kan patienten redan ha fått en infarkt.
Mindre stråldos för patienten Undersökningen görs med en ny datortomograf som utvecklas i nära samarbete med industrin. Datortomografi är en skiktröntgenmetod som bygger på att röntgenrör sänder ut flera små strålar i olika vinklar. Strålarna försvagas beroende på vilken vävnad i kroppen de passerar och registreras av sensorer på andra sidan kroppen.
En dator omvandlar sedan informationen till en tredimensionell bild. Hur det görs är av stor betydelse.
— Vi har en ny programvara och kan räkna fram bilderna från rådata på ett helt nytt och mycket snabbare sätt. En undersökning av kranskärlen tar bara 0,25 sekunder, hela bröstkorgen 0,5 sekunder. Eftersom det går så snabbt minskar stråldosen som patienten får. Idag kan hjärtat undersökas med en dos som motsvarar en tredjedel av den man årligen utsätts för från omgivningen bara genom att leva i Sverige, berättar Anders Persson.
I en artikel som publiceras inom kort visar forskarna att de med den nya tekniken kan sänka stråldosen med 30—40 procent jämfört med idag. Enligt Anders Persson finns potential att sänka dosen ännu mer, uppåt 70 procent.
Den stora baksidan med bildmedicinen är just att patienten utsätts för strålning.
— Ibland kan man också behöva ge kontrastmedel som kan ge biverkningar. Men man måste väga risk mot nytta.
Text: Siv Engelmark
(Artikeln är en förkortad version och tidigare publicerad i tidningen Forskning & Medicin.
Läs den fördjupade artikeln här.
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
Att blanda kemikalier och buller
Hur ser ditt exposom ut?
Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
Obesogener – vet du vad det är?
Snabelskådning – om avsaknad av helhet
Vad ska giftet heta?
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.