Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Fakta om elektromagnetiska fält

I miljön förekommer många olika slags elektromagnetiska fält. Det finns fält som har ett naturligt ursprung, jordens magnetfält är ett exempel, och det finns fält som människan åstadkommer, exempelvis tv- och radiovågor.

Fältens egenskaper bestäms i första hand av frekvensen. När man diskuterar möjliga hälsoeffekter med elektromagnetiska fält är det därför viktigt att skilja på fält med olika frekvenser, som mäts i Hertz (svängningar per sekund, förkortas Hz). Men även exponeringstiden — den tid man vistas i fältet — och fältets styrka är viktigt för att avgöra en möjlig hälsoeffekt. Fälten är som starkast närmast källan, och fältstyrkan avtar sedan snabbt med ökande avstånd.

Elektromagnetiska fenomen med olika frekvenser kan beskrivas i ett elektromagnetiskt spektrum. De elektromagnetiska fält som uppstår vid elektricitet (växelström), bildskärmar och mobiltelefoni har relativt låga frekvenser i det elektromagnetiska spektrumet.

Elektricitet

Produktion, överföring och användning av elektricitet ger upphov till ett fält med frekvensen 50 Hz. Sådana fält finns exempelvis kring kraftledningar, eluttag och elektriska apparater. Vid dessa låga frekvenser uppträder magnetiska och elektriska fält som två olika fält. Dessa fält brukar kallas kraftfrekventa fält eller extremt lågfrekventa fält.

Bildskärmar

Bildskärmar har fält med frekvenser från cirka 60 Hz och uppåt till 250 000 Hz, det vill säga 250 kHz.

Mobiltelefoner

Mobiltelefoner (och basstationer) använder frekvenser i det område som brukar kallas radiofrekventa fält, som även utnyttjas för bland annat TV- och radiosändningar. GSM-nätet använder frekvenser mellan 0,8 och 1,8 GHz medan 3G använder frekvenser på cirka 2 GHz.

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne

Mattias Öberg om Miljögifter

Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.

1. Att blanda kemikalier och buller
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Hur ser ditt exposom ut?
  Mattias Öberg om Miljögifter
1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Obesogener – vet du vad det är?
  Mattias Öberg om Miljögifter
1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Vad ska giftet heta?
  Mattias Öberg om Miljögifter

Elektromagnetiska fält
- Fakta om elektromagnetiska fält
- Fokus elöverkänslighet
- Fokus mobiltelefoni
- Forskare berättar
- Vad vet forskarna?
- Historik
- Länkar & litteratur

Mest lästa teman

Teman

Arkiv

Nyheter

1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
  18 majKarlstads universitet
2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
  18 majUppsala universitet
3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
  18 majUmeå universitet
4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
  17 majChalmers tekniska högskola
5. Full kontroll på plasttransistorn
  16 majLinköpings universitet
1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
  16 majUmeå universitet
2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
  16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
  16 majSLU
4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
  16 majStockholms universitet
5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
  16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
  16 majÖrebro universitet
2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
  16 majUmeå universitet
3. Ett extra år i skolan förlängde livet
  16 majStockholms universitet
4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
  16 majChalmers tekniska högskola
5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
  16 majSödertörns högskola

Sortera efter ämne

Tidigare

Nästa

Om forskning.se

Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare

ENERGIMYNDIGHETEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster