Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Fokus elöverkänslighet

Det finns i dag ingen riktigt bra förklaring till det som kallas elöverkänslighet. Vetenskapliga studier har hittills inte kunnat bekräfta att det är elektromagnetiska fält som utlöser symptomen hos den elöverkänslige.

En kurva över antalet elöverkänsliga på hudkliniken vid Norrlands universitetssjukhus mellan 1984 och 1998 (totalt cirka 350 personer). Patienterna är uppdelade i två grupper efter deras besvär. Källa: Berndt Stenberg, docent vid Umeå universitet/Norrlands universitetssjukhus.

Flest kvinnor drabbade

De första fallen av elöverkänslighet i Sverige uppmärksammades i mitten av 1980-talet. Läkare delar i dag in de elöverkänsliga i två grupper. Dels de som drabbas av hudrodnad i samband med bildskärmsarbete, dels de som upplever allmänna symptom som irriterade ögon, yrsel, trötthet och huvudvärk i olika miljöer där det finns elektromagnetiska fält, intill elektriska apparater, kraftledningar och mobiltelefoner. Besvären och de utlösande faktorerna varierar. Majoriteten av de drabbade, omkring tre fjärdedelar, är kvinnor. För vissa kan det bli ett allvarligt och isolerande handikapp.

Antalet patienter var som störst i slutet av 1980-talet och i början av 90-talet, och har sedan minskat. Exakt hur många som känner av besvären är svårt att säga, främst beroende på att det inte finns någon enhetlig diagnos. I olika undersökningar i slutet av 1990-talet i Västerbotten och Stockholm uppgav omkring en procent att de var elöverkänsliga.

Flertalet försök har inte kunnat peka ut klara orsaker

Sedan 1980-talet har det gjorts ett antal studier för att undersöka om det finns ett samband mellan de elöverkänsligas besvär och elektromagnetiska fält; medicinska och neurofysiologiska undersökningar, laboratorieförsök där man utsatt celler för olika elektromagnetiska fält, och även så kallade provokationsstudier.

Vid provokationsstudier utsätts försökspersoner för ett elektromagnetiskt fält, som omväxlande slås av och på. Inte i någon studie har de elöverkänsliga bättre än kontrollgruppen kunnat avgöra om fältet är av eller på. Det antyder att deras besvär inte är knutet till det elektromagnetiska fältet, åtminstone inte uteslutande.

Samverkande faktorer

Istället talar läkare i dag om en rad samverkande faktorer, att patientens elöverkänslighet är förknippad med miljöfaktorer, exempelvis luftkvalitet, och psykosociala faktorer som stress och livssituation. Det har framförts teorier om ett eventuellt samband mellan elöverkänslighet och exponering för kemikalier, exempelvis från bildskärmar. Sådana orsakssamband är komplexa och mycket svåra att studera, och hittills har ingen kunnat bekräfta sådana misstankar.

Forskare vid universitetet i Umeå (vid dåvarande Arbetslivsinstitutet) är en av de forskargrupper i Sverige som ägnat mest uppmärksamhet åt frågeställningen. De har visat att många elöverkänsliga tillhör en grupp så kallade hypersensitiva. Genom att bland annat mäta puls, blodtryck och hjärnans reaktion, har de visat att nervsystemet hos elöverkänsliga är känsligare än hos andra människor, det vill säga de reagerar lättare för olika stimuli, exempelvis ljus och ljud.

Diagnosmetoder saknas

Det går inte med ett blodprov eller med någon annan medicinsk undersökning att avgöra vem som är elöverkänslig. De som klassas som elöverkänsliga är de som själva upplever sig vara det. Det skapar problem att vetenskapligt utvärdera orsaker och behandlingsformer, eftersom man då vill jämföra enhetliga försöksgrupper för att kunna sålla bort andra inverkande faktorer.

En utvärdering vid Norrlands universitetssjukhus visar att de allmänt elöverkänsliga, framför allt kvinnor, har en mer omfattande medicinsk och psykosocial problembild än de bildskärmskänsliga. Bland kvinnor med allmän elöverkänslighet var omkring hälften sjukskrivna även ett par år efter behandling.

Omhändertagande

För den största gruppen, de som får problem vid bildskärmsarbete, är utsikterna något bättre. Många blir hjälpta genom att ändra el-miljön i hemmet och på arbetsplatsen. Andra åtgärder omfattar att minska tiden framför bildskärmar, att eventuellt byta bildskärm till en med lägre fältstyrka, att ersätta lysrör med glödlampor, att förbättra luftkvaliteten och att minska den psykosociala stressen.

Omhändertagande av elöverkänsliga kan variera mellan olika landsting. Sedan 1998 rekommenderar Socialstyrelsen att läkare gör en helhetsbedömning av patientens medicinska, yrkesmässiga och psykosociala situation.

Läs också artiklar i forskare berättar
Djupintervjuer med elöverkänsliga
Undersöker fältens cancerrisk

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne

Mattias Öberg om Miljögifter

Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.

1. Att blanda kemikalier och buller
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Hur ser ditt exposom ut?
  Mattias Öberg om Miljögifter
1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Obesogener – vet du vad det är?
  Mattias Öberg om Miljögifter
1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Vad ska giftet heta?
  Mattias Öberg om Miljögifter

Elektromagnetiska fält
- Fakta om elektromagnetiska fält
- Fokus elöverkänslighet
- Fokus mobiltelefoni
- Forskare berättar
- Vad vet forskarna?
- Historik
- Länkar & litteratur

Mest lästa teman

Teman

Arkiv

Nyheter

1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
  18 majKarlstads universitet
2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
  18 majUppsala universitet
3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
  18 majUmeå universitet
4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
  17 majChalmers tekniska högskola
5. Full kontroll på plasttransistorn
  16 majLinköpings universitet
1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
  16 majUmeå universitet
2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
  16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
  16 majSLU
4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
  16 majStockholms universitet
5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
  16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
  16 majÖrebro universitet
2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
  16 majUmeå universitet
3. Ett extra år i skolan förlängde livet
  16 majStockholms universitet
4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
  16 majChalmers tekniska högskola
5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
  16 majSödertörns högskola

Sortera efter ämne

Tidigare

Nästa

Om forskning.se

Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare

ENERGIMYNDIGHETEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster