Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Fokus mobiltelefoni

Det är känt att höga nivåer av de radiofrekventa fält som omger en mobiltelefon har en biologisk påverkan. Lokalt höjer de kroppstemperaturen, påverkar nervsystemet och ger sänkt prestationsförmåga. Det finns därför gränsvärden och restriktioner för hur mycket energi en mobiltelefon får överföra till kroppen, det så kallade SAR-värdet. Forskarna studerar om fälten även med dagens restriktioner kan ge negativa hälsoeffekter.
Forskningen har sedan mitten av 1990-talet kommit att fokusera på att undersöka om det finns någon cancerrisk, i första hand om det finns något samband mellan användandet av mobiltelefoner och uppkomsten av hjärncancer. Man studerar även andra möjliga negativa effekter, bland annat på centrala nervsystemet och lokala effekter i hjärnan, exempelvis den så kallade blod-hjärn-barriären.

Stewartrapporten


En av de mest omfattande sammanställningarna av eventuella hälsoeffekter presenterades 2000 av en brittisk expertgrupp, i den så kallade Stewartrapportenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (på engelska). Expert-gruppen konstaterade då att det inte fanns några övertygande belägg för att mobiltelefoner ger några negativa hälsoeffekter, men påpekade samtidigt att det fortfarande fanns få studier som studerar hälsoeffekter på människa. Det är relativt nyligen som mobiltelefonerna blivit allmänt spridda, och det tar lång tid för eventuella hälsoeffekter att uppträda.

Expertgruppen konstaterade också att ett antal studier har visat att det finns biologiska effekter även under gränsvärdena. Stewartrapporten sammanfattar därför att det inte helt går att utesluta negativa hälsoeffekter, även på nivåer under gränsvärdena, och att nuvarande kunskapsluckor är tillräckliga för att motivera en försiktighetsprincip i avvaktan på mer hållbara bevis.

Liknande slutsatser har också kommit exempelvis från en sammanställning av den kanadensiska vetenskapsakademin, Royal Society of Canada. Läs rapporten (länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterpå engelska, ursprungligen från 1999, uppdaterad senast 2004).

Svenska rapporter och utredningar


En svensk utredning från 2000, som gjordes på uppdrag av regeringen under ledning av dåvarande Rådet för arbetslivsforskning, konstaterade att forskningen inte ger anledning att ändra dagens svenska gränsvärden. Utredningen sade också bland annat att det är rimligt att fokusera forskningen på användandet av mobiltelefonen, eftersom allmänhetens exponering för fält från andra källor (basstationer, TV- och radiosändare, andras mobiltelefoner) i jämförelse är försumbar. Under 2002 lät dåvarande Statens Strålskyddsinstitut, SSI (numera Strålsäkerhetsmyndigheten), två amerikanska forskare göra en sammanställning över åtta epidemiologiska studier om cancerrisken av mobiltelefoner. De konstaterade att de hittills utförda studierna inte ger tillräckligt stöd för att mobiltelefoni ökar cancerrisken. Men författarna påpekar att det behövs mer forskning, bland annat om det kan finnas ökad risk för vissa grupper. Läs rapporten länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster(pdf-fil).

2004 gav Vetenskapsrådet ut en rapport länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster(pdf-fil) om elektromagnetiska fält och deras hälsoeffekter.

SSI:s vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält sammanställer årligen en rapport om de senaste forskningsresultaten. Läs rapporten från 2006länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.länk till annan webbplats (pdf-fil)

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, ger även de ut en rapport om effekter av elektromagnetiska fält. Du hittar FAS-rapporten från 2007 härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gemensamt för de senaste rapporterna från SSI och FAS är att de drar slutsatsen att det saknas vetenskapliga belägg för att mobiltelefoner utgör en hälsofara vid de nivåer vi normalt utsätts för, men att forskningen inom området måste fortsätta.

REFLEX-studien


I media har det rapporterats om oroande samband mellan elektromagnetiska fält av den typ som används vid mobiltelefoni, och skador på arvsmassan i vissa laboratorieförsök (in vitro studier) från den så kallade REFLEX-studien. I studien, som är EU-finansierad, ingår tolv forskargrupper från sju europeiska länder. Strålsäkerhetsmyndigheten anser dock att ytterligare forskning måste till för att se om resultaten kan bekräftas och för att resultaten ska kunna förstås bättre.

Nya resultat väntas från WHO-projekt


Världshälsoorganisationen, WHO, driver sedan 1996 ett projektlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (på engelska) för att öka kunskapen om elektromagnetiska fält och hälsorisker. Enligt WHO:s bedömning dröjer det fram till omkring 2006-2007, då flera av de nu pågående studierna hunnit avslutas, innan en sammanfattande bedömning kan göras.

Läs också artiklar i Forskare berättar
Letar bestående hjärnskador
Undersöker fältens cancerrisk
Djupintervjuer med elöverkänsliga
Studerar stressade hjärnceller

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.