Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Försöker minska yrkesexponering

PhD Monica Sandström, Arbetslivsinstitutet i Umeå

På Arbetslivsinstitutet, som fanns 1995-2007  ägnade man sig åt tillämpad forskning om arbetsmiljön. Där studerades hälsorisker med elektromagnetiska fält.
— För allmänheten finns svenska rekommendationer för maximal exponering för kraftfrekventa och radiofrekventa fält. För yrkesmässig exponering finns internationella rekommendationer, men innan de svenska gränsvärdena läggs fast behöver vi dels kartlägga hur det faktiskt ser ut i olika arbetsmiljöer, dels måste vi ta fram bra mätmetoder, som kan användas av personer som jobbar med arbetarskydd.

Vilka yrkesgrupper utsätts för hög exponering?


— När det gäller kraftfrekventa fält handlar det bland annat om lokförare och när det gäller radiofrekventa fält exempelvis plastsvetsarbetare och kirurger som opererar med diatermi. Men det finns också en del apparatur, till exempel borrmaskiner och svetsar, som innebär en risk att även allmänheten överskrider gränsvärden. Vi vet ganska lite om sådan exponering och fortsätter med kartläggande mätningar.

Vad kan göras för att minska yrkesmässig exponering?


— Sedan tidigare vet vi att man med små åtgärder kan sänka exponeringen kraftigt genom att förändra arbetsmiljö eller arbetssätt. Mycket handlar om att ge rätt information och att arbetstagare vet hur man skyddar sig. På lång sikt är det viktigt att skapa ett enhetligt angreppssätt i Europa. Därför deltar vi i ett EU-samarbete med bland annat Polen.

På Arbetslivsinsitutet har ni forskat kring elöverkänslighet. Vad vet ni i dag?


— Vi har jobbat systematiskt i totalt fyra större studier. Det finns indikationer på att elöverkänsliga har en obalans i det autonoma nervsystemet. De reagerar starkare än en frisk kontrollgrupp på vissa yttre faktorer som ljud, ljuspulser och fysisk belastning. I vår senaste undersökning studerade vi elöverkänsligas hjärtverksamhet under ett dygn. Studien visade att den parasympatiska delen av nervsystemet, som verkar dämpande, inte aktiveras fullt ut nattetid hos elöverkänsliga.

Hur forskar ni vidare kring elöverkänslighet?


— Vi har inte kunnat visa att elöverkänsliga känner av elektromagnetiska fält. Men vi vill att våra resultat ska hjälpa de här patienterna och vi för diskussioner med kliniska läkare om hur vi ska fortsätta arbetet.

— Ett av problemen när man arbetar med elöverkänsliga är att gruppen är heterogen. Alla studier bedrivs på ett urval av de personer som själva uppger att de är elöverkänsliga. De biologiska parametrar vi har använt vid studier av elöverkänsliga kommer vi nu att använda i en kommande provokationsstudie med människor som uppger att de har besvär när de använder mobiltelefon.

Intervjun gjordes våren 2003. Idag bedrivs forskning i arbetslivsfrågor vid landets universitet och högskolor.

Studerar stressade hjärnceller

Mats Harms-Ringdahl, Stockholms universitet



  

Du är verksam inom området strålningsbiologi och tillsammans med dina kollegor undersöker du så kallad stressrespons hos celler som utsätts för elektromagnetiska fält. Kan du förklara närmare?

— Strålningen från mobiltelefoner är en form av elektromagnetisk strålning där de biologiska effekterna kan ta sig andra uttryck än vi är vana att se. Vi har tidigare studerat om de fält som vi exponeras för i vardagliga miljöer kan ge DNA-skador, men några sådana effekter har vi inte kunnat påvisa. Nu studerar vi om det finns andra reaktioner hos cellerna, bland annat stressrespons. En sådan stressrespons skulle kunna påverka funktionen hos något organ, i första hand hjärnan, och ge symptom som trötthet och koncentrationsproblem.

— Vi exponerar råttor för strålning från mobiltelefoner, i samarbete med en forskningsgrupp i Lund, och ur hjärncellerna extraherar vi sedan mRNA, en molekyl som speglar vilka gener som är aktiva. Med hjälp av modern genteknik, micro array, kan vi analysera vilka gener som påverkas, och i de fall vi även känner till genernas funktion i cellen, studera om dessa är förknippade med stressrespons.

Vilka resultat har ni sett hittills?


— Preliminära resultat visar att exponering påverkar aktiviteten hos ett tiotal gener. Förändringarna i aktivitet varierade mellan femtio och hundra procent, jämfört med kontrollgruppen. Detta styrker antagandet att hjärnceller reagerar på elektromagnetiska fält.

Vad kan man säga om eventuella hälsorisker utifrån era resultat?


— Ingenting. Våra försök visar bara att hjärnans celler sannolikt påverkas och att denna påverkan kan dokumenteras i form av specifika biokemiska processer. Det behöver inte betyda en negativ hälsoeffekt.

Hur ska era försök gå vidare?


— Vi inriktar oss dels på dos-responssambandet, genom att undersöka effekterna vid olika exponeringstider, dels på att studera om det finns någon del av hjärnan där stressresponsen är särskilt uttalad.

Vilken är den viktigaste frågan för forskningen att besvara framöver?


— Det finns i dag ingen modell, baserad på etablerade kemiska eller fysikaliska principer, som förutsäger en negativ påverkan på celler. För att åstadkomma en kemisk påverkan av cellens byggstenar krävs energier som motsvarar UV-strålning eller strålning med ännu högre energier. Elektromagnetiska fält med lägre energi (och frekvens) borde endast ge upphov till värmeeffekter. Den övergripande svårigheten, och utmaningen, är därför att formulera och pröva nya hypoteser om hur dessa fält påverkar molekyler och biokemiska processer.

Kontakt och information
Mats Harms-Ringdahl
webbplats http://www.gmt.su.se/ länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Intervjun gjordes våren 2003

Letar bestående hjärnskador

Jacob Eberhardt, Radiofysik, Lunds universitet

Jacob Eberhardt har tillsammans med andra forskare vid Lunds universitet tilldelats 2,4 miljoner kronor från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, FAS, för att mellan 2003 och 2005 forska om hälsorisker med mobiltelefoner. Vad ska ni göra?
— Vi ska fortsätta att studera effekter på blod-hjärn-barriären hos råttor. I det nya projektet ska vi undersöka om vi kan se bestående hjärnskador.

Vad har ni funnit vid tidigare forskning?


— Vi utsatte ett tjugotal råttor för olika starka fält från GSM-telefoner under två timmar. Vi väntade i femtio dagar och undersökte sedan deras hjärnor. Då såg vi ett samband mellan fältets styrka och andelen råttor som uppvisar skadade eller döda neuroner, hjärnceller. Döda neuroner innebär att hjärnans reservkapacitet minskar. Teoretiskt skulle man kunna tänka sig att hjärnan då åldras för tidigt, att demens uppträder tidigare än annars. Men det är för tidigt att säga om mobiltelefoner innebär en hälsorisk på lång sikt. Där kommer det nya projektet in.

Vad är syftet med det nya projektet?


— Dels ska vi studera effekterna vid upprepad exponering, dels ska vi den här gången studera långtidseffekter genom att följa råttorna under hela deras liv, det vill säga två-tre år. Vi kommer att studera eventuella funktionsförändringar i hjärnan, exempelvis beteende, inlärning och minne. Hjärnans funktion beror inte bara på antalet neuroner, utan även på kopplingen mellan neuroner och det har vi inte studerat än.

När man gör studier på råttor, hur vet man att detta även gäller för människan? Vad finns det för skillnader?


— Den huvudsakliga skillnaden är att råttans ämnesomsättning är så mycket snabbare. Skador som uppstår efter ett eller två år hos råttor kräver mycket längre tid att utvecklas hos människa. Dessutom är råtthjärnan så liten att fälten från mobiltelefonen i våra försök tränger in i hela hjärnan. Hos människor orsakar fälten en lokal effekt på den sidan där man har telefonen.

— Jag vill lägga in en brasklapp. Vi studerar effekter endast från GSM-telefoner, även i det nya projektet. För att lära om effekterna från nästa generations telefoner måste vi upprepa försöken.

Kontakt och information
Jacob Eberhardt
FAS-projekt; Hälsoeffekter av mikrovågor från trådlös kommunikation i arbetsmiljön (GSM-telefoner, basstationer). Diarienr 2002-0657.

Intervjun gjordes våren 2003

Undersöker fältens cancerrisk

Professor Maria Feychting, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet

Du och dina kollegor studerar stora befolkningsgrupper för att undersöka om cancerrisken ökar vid exponering dels för kraftfrekventa, dels för radiofrekventa fält. Vad gör ni i dag när det gäller kraftfrekventa fält?
— Hittills har vi inte känt till vilka magnetfält kvinnor exponeras för. Många av de yrken som är särskilt utsatta för höga magnetfält domineras av män, exempelvis lokförare och svetsare. I vår senaste studie har vi därför låtit ett antal kvinnor bära en magnetfältsmätare under ett normalt arbetsdygn. Resultaten använder vi bland annat för att se om höga magnetfält skulle kunna öka risken för bröstcancer. Det finns en hypotes om att magnetfältsexponering sänker kroppens nivå av hormonet melatonin, och vissa experiment indikerar att melatonin skyddar mot tillväxt av bröstcancer. I en kontrollstudie jämför vi 20 000 fall av bröstcancer i Stockholms län med friska, slumpvis utvalda, kvinnor. Undersökningen är stor och vi har mätt magnetfälten bättre än tidigare, så vi kommer att ha goda möjligheter att avgöra om magnetfält har någon effekt på bröstcancer. Resultaten publiceras under 2003.

Studerar ni andra hälsorisker med kraftfrekventa fält?


— Vi tittar också på om magnetfält ökar risken för neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis Alzheimer och ALS. Några tidigare studier har sett en ökad risk, men ännu är det osäkert om det kan finnas andra faktorer som orsakar insjuknandet, eventuellt att personerna utsätts för el-stötar i sitt yrke. Andra studier har inte sett några riskökningar. Ännu är det oklart vilka slutsatser vi kommer fram till och hur vi eventuellt kan gå vidare. Studien presenteras sommaren 2003.

— Sedan tidigare finns ett stort antal studier som funnit ett samband mellan höga magnetfält och en risk för barnleukemi. Det vetenskapliga underlaget från epidemiologiska undersökningar är stort och det är inte meningsfullt att göra fler likadana studier. Däremot finns ännu ingen kunskap om någon mekanism, som biologiskt förklarar hur fälten kan orsaka barnleukemi.

Vad gör ni när det gäller radiofrekventa fält?


— Vi deltar i den så kallade Interphone-studien. Tillsammans med forskare i många andra länder studerar vi om det finns ett samband mellan mobiltelefonanvändande och tumörer i hörselnerven, spottkörteln och hjärnan. Vi studerar cancerrisker efter upp till tio års mobiltelefon-användande. Men om det skulle finnas långtidseffekter, efter exponering i 20-30 år, kommer vi inte att kunna upptäcka det i dessa studier. Mobiltelefoner har inte funnits tillräckligt länge. Därför måste forskningen fortsätta även efteråt.

— Många är oroliga för basstationer. Där bedriver vi ingen forskning idag. Exponeringen från basstationer är väldigt låg jämfört med den från mobiltelefoner. Däremot sker exponeringen under längre tid. I dag finns ingen vetenskapligt grundad hypotes om att basstationer kan orsaka hälsoeffekter, men eftersom många är oroliga vore det bra om man ändå kunde studera det närmare.

Kontakt och information
Maria Feychting
webbplats www.ki.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Intervjun gjordes våren 2003.

Djupintervjuer med elöverkänsliga

Överläkare Lena Hillert vid arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting samt Karolinska institutet

Du tar regelbundet emot elöverkänsliga patienter och har i flera år bedrivit forskning om elöverkänslighet, bland annat i en avhandling. Vad händer just nu?
— Just nu bedriver vi ingen forskning om elöverkänslighet. Men under hösten 2003 tänker vi söka medel för att göra djupintervjuer med elöverkänsliga. De kvantitativa studier som vi hittills gjort har inte kunnat ge någon generell förklaring till besvären. I kvalitativa intervjuer samlar man förutsättningslöst in information och då är chansen större att få reda på sånt man inte kände till innan.

Vilka svar skulle djupintervjuer med elöverkänsliga kunna ge?


—Det är en hypotetisk fråga eftersom vi då skulle jobba förutsättningslöst. Men kanske blir det möjligt att dela in de elöverkänsliga i nya undergrupper. Symptom och rapporterade besvärsframkallande faktorer och situationer varierar från person till person.

— Tidigare studier indikerar att personer med huvudsakligen hudbesvär vid bildskärmsarbete och personer som upplever att de reagerar på elektrisk utrustning i allmänhet skiljer sig åt i flera avseenden, men även dessa grupper är mycket heterogena. Andra möjliga faktorer av betydelse skulle kunna komma fram i intervjuerna.

Under det senaste året har du arbetat med att förbereda en ny stor forskningsstudie om hälsoeffekter med mobiltelefoni


— Fram till sommaren 2003 genomför jag tillsammans med Anders Ahlbom på institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet en förberedande pilotstudie. Vi skulle vilja följa en grupp människor, en kohort, under en längre tid i en framåtblickande, prospektiv, studie. En del personer kommer då naturligt att drabbas av olika sjukdomar, exempelvis hjärntumörer, och det behövs en stor grupp, uppemot ett par hundratusen personer, för att bedöma eventuella skillnader i risk om du ringer mycket eller lite i mobiltelefon.

— Pilotstudien ska inte svara på frågan om mobiltelefoner är farliga eller ej. Den ska istället hjälpa oss att utforma den verkliga studien på bästa sätt, och hur vi ska få tillgång till information utan alltför stora kostnader. Till exempel behöver vi uppgifter om både in- och utgående samtal för att kunna räkna ut en persons totala exponering. På telefonbolagens räkningar finns dock endast uppgifter om utgående samtal.

Varför behövs det göras ännu en studie om mobiltelefoni?


— Det behövs studier med olika utformning, eftersom varje studie har sina svagheter. De flesta epidemiologiska studierna hittills har varit tillbakablickande, det vill säga man st
Läs Lena Hillerts avhandling om elöverkänslighet
uderar redan uppkomna sjukdomsfall. Då kan svårigheter att minnas exempelvis hur man använt mobiltelefon vara ett problem.

— I registerbaserade studier, där man samkör telefonbolagens register med uppgifter om cancerdiagnos, vet du inte säkert om den person som står på abonnemanget verkligen är den som använder telefonen. Vårt upplägg syftar till att undvika sådana problem genom att kombinera enkät- och intervjudata.

Läs Lena Hillerts avhandling om elöverkänslighetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Intervjun gjordes våren 2003

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.