Forskningen har varierat i fokus och intensitet, påverkad bland annat av samhällsutveckling och samhällsdebatt. Exempelvis var forskningen om elöverkänslighet som störst under slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. I dag pågår väldigt lite forskning om elöverkänslighet. Fokus ligger istället på användandet av mobiltelefoner.

1979 rapporterade amerikanska forskare om ett samband mellan barncancer och boende i närheten av elledningar. Forskarna har sedan dess inte kunnat avfärda misstankarna och bland annat svenska forskare har sett en något ökad risk för barnleukemi bland boende i hus med kraftigt förhöjda magnetfält. Ännu har forskarna dock inte kunnat förklara ett orsakssamband och därför kan man inte helt utesluta att ökningen beror på andra cancerframkallande faktorer i miljön.
I början av 1980-talet medförde datorernas intåg på kontoren en oro för att de nya bildskärmarna kunde leda till graviditetsstörningar. Det rapporterades också om anhopningar av missfall på vissa arbetsplatser. Uppföljningsstudier har inte kunnat bekräftat dessa misstankar, även om enstaka studier talar för ett samband. En svårighet har varit att skilja elektromagnetiska fält från andra riskfaktorer.
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
Att blanda kemikalier och buller
Hur ser ditt exposom ut?
Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
Obesogener – vet du vad det är?
Snabelskådning – om avsaknad av helhet
Vad ska giftet heta?
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.