Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Historik

Forskningen om elektromagnetiska fält är i dag fokuserad på att undersöka om det finns ett samband mellan mobiltelefoni och en ökad risk för cancer. Men själva frågeställningen, om det finns några hälsorisker med de elektromagnetiska fält vi utsätts för i vår omgivning, är inte ny. Den har diskuterats sedan 1960-talet.

Forskningen har varierat i fokus och intensitet, påverkad bland annat av samhällsutveckling och samhällsdebatt. Exempelvis var forskningen om elöverkänslighet som störst under slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. I dag pågår väldigt lite forskning om elöverkänslighet. Fokus ligger istället på användandet av mobiltelefoner.

En av de första rapporterna om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält kom 1972. Forskare i dåvarande Sovjet hade upptäckt vissa hälsoproblem hos ställverksarbetare, som man misstänkte kunde bero på deras exponering för elektricitet i arbetsmiljön. Arbetarna led bland annat av allmän oro, nervositet och sömnrubbningar. Senare rapporter kunde inte bekräfta ett eventuellt samband mellan symptomen och de elektromagnetiska fälten.

1979 rapporterade amerikanska forskare om ett samband mellan barncancer och boende i närheten av elledningar. Forskarna har sedan dess inte kunnat avfärda misstankarna och bland annat svenska forskare har sett en något ökad risk för barnleukemi bland boende i hus med kraftigt förhöjda magnetfält. Ännu har forskarna dock inte kunnat förklara ett orsakssamband och därför kan man inte helt utesluta att ökningen beror på andra cancerframkallande faktorer i miljön.

I början av 1980-talet medförde datorernas intåg på kontoren en oro för att de nya bildskärmarna kunde leda till graviditetsstörningar. Det rapporterades också om anhopningar av missfall på vissa arbetsplatser. Uppföljningsstudier har inte kunnat bekräftat dessa misstankar, även om enstaka studier talar för ett samband. En svårighet har varit att skilja elektromagnetiska fält från andra riskfaktorer.

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.