Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad vet forskarna? — ett sammandrag

Det finns inga vetenskapliga belägg för att elektromagnetiska fält på de nivåer som de allra flesta av oss utsätts för i vardagen är hälsoskadliga — men heller inga säkra bevis på motsatsen. Det gäller de lågfrekventa samt radiofrekventa fält, som uppstår i närheten av elledningar, bildskärmar och elektriska apparater respektive mobiltelefoner.
Den kanske mest uppmärksammade forskningsfrågan de senaste åren handlar om huruvida det finns ett samband mellan användande av mobiltelefoner och att insjukna i cancer. Enstaka studier pekar på en ökad risk, men de allra flesta hittills genomförda undersökningarna har inte kunnat hitta ett sådant samband.

Försiktighetsprincip om mobiltelefoni


Trots detta har Strålsäkerhetsmyndigheten (dåvarande Statens strålskyddsinstitut, SSI) från februari 2006 valt att tillämpa en försiktighetsprincip för användning av mobiltelefoner. Motiveringen till detta är att det finns en svag misstanke om eventuella hälsoeffekter i kombination med att en stor del av befolkningen använder mobiltelefon regelbundet. De rekommenderar att man undviker onödig exponering, särskilt barn och ungdomar eftersom de sannolikt kommer att använda mobiltelefon under lång tid. Exempelvis Storbritannien, har haft sådana rekommendationer sen tidigare.

Osäkert kring elöverkänslighet


När det gäller elöverkänslighet har forskarna ingen bra förklaring till att vissa personer upplever problem när de vistas i "normalstarka" fält. Det råder enighet om att det inte går att peka ut elektromagnetiska fält som enda orsak. Ännu finns inga vetenskapliga belägg för att de elektromagnetiska fälten alls har någon betydelse.

Kraftledningar möjlig cancerorsak


Den kanske tydligaste indikationen på att elektromagnetiska fält kan vara hälsoskadliga är den förhöjda risk för barnleukemi som forskare påvisat bland barn som utsätts för höga magnetfält i bostaden. Väldigt få personer, ungefär en halv procent i Sverige, utsätts för så höga magnetfält, bland annat de som bor väldigt nära en kraftledning. Den förhöjda risken motsvarar ett nytt fall av barnleukemi i Sverige vartannat år.

Ännu kan dock ingen förklara biologiskt hur magnetfälten i kroppen skulle kunna ge upphov till leukemi. Antalet fall av barnleukemi i Sverige har heller inte förändrats de senaste trettio åren. Därför kan forskarna ännu inte utesluta att det finns andra faktorer som kan vara orsaken eller en del av orsaken.

Du kan läsa mer om forskning kring cancer kopplat till magnetiska fält på Världshälsoorganisationens, WHOs, enhet för cancerforskning - International Agency for Research of Cancer, IARC, www.iarc.fr.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Många olika studier ger bättre helhetsbild


Vetenskapen skiljer mellan biologisk påverkan och hälsoeffekter. Med biologisk påverkan menar man att cellerna på något sätt påverkas. I vissa fall kan människokroppen på ett naturligt sätt hantera sådan påverkan, utan att det måste bli skadligt för individen. Först när sådana förändringar leder till sämre hälsa eller sämre välmående sägs det vara en negativ hälsoeffekt.

Det går inte att avfärda eller bekräfta en möjlig hälsoeffekt utifrån enstaka studier. Olika studier svarar på olika frågeställningar. En sammanvägd bedömning av resultat från olika undersökningar är därför nödvändig. En särskild svårighet med att studera eventuella hälsoeffekter från elektromagnetiska fält beror på att vi utsätts för svaga fält under långa tidsperioder. Dessutom påverkar fält med olika frekvens oss på olika sätt och den blandning vi utsätts för är svår att uttyda.

När det gäller att studera hälsoeffekter från elektromagnetiska fält, är de viktigaste verktygen framförallt epidemiologiska undersökningar och laboratoriestudier av mänskliga celler. Förenklat kan sägas att epidemiologiska studier påvisar ett statistiskt samband — till exempel att fler rökare än icke-rökare dör i lungcancer — medan laboratoriestudier kan förklara hur cigarettrök påverkar rökarens lungor.

För- och nackdelar med olika studier


En fördel med epidemiologiska studier är att man studerar människor i verkliga situationer. Nackdelar är att forskarna inte har kontroll över andra faktorer som kan påverka den sjukdomsförekomst man studerar. Dessutom måste epidemiologiska studier kompletteras med experimentella studier som kan ge en rimlig biologisk förklaring, ett orsakssamband.

Laboratoriestudier av mänskliga celler försöker hitta möjliga mekanismer, förklaringar, till vad som händer i kroppen när vi exponeras för elektromagnetiska fält. I dessa studier används enstaka celler eller vävnader från människa eller djur. Experimenten är lättare att kontrollera än levande människor. Men det kan vara svårt att översätta en biologisk effekt på celler till en hälsoeffekt för hela människan.

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.