Samarbete nyckeln till framgång
Människans utveckling
Idén om att människans evolution även omfattar hennes mentala förmågor och moral lanserades redan av Charles Darwin.
Det skedde i hans andra stora bok om evolutionsteorin "Människans härkomst" ("The Descent of Man"), som han publicerade 1871, mer än ett decennium efter sin bok om arternas uppkomst. I boken börjar han med att beskriva våra fysiska likheter med andra djur, något som väl få har något att invända mot än i dag. Sedan går han vidare och tillämpar samma resonemang på våra mentala förmågor, som medkännande och moral. Han framhåller att att förmågan till att visa kärlek och sympati är de starkaste instinkterna för vår överlevnad. Sociala instinkter hos djur har blivit moral hos människan.
Primatforskaren Frans de Waal kommenterar detta i filmen och ger Darwin rätt. Många grundläggande "mänskliga" beteenden som empati och avundsjuka finns också i varierande grad hos apor, människoapor och andra djur.
Darwin berättar i sin bok om mötet med en djurskötare som räddats av en liten babian undan angreppet från en stor babian som attackerat honom. I en nyutkommen artikel beskriver Frans de Waal hur kapuchinapor reagerar ilsket på ojämlikhet, dvs. att en artfrände får bättre belöning än de själva vid parvisa tester. Samma beteende finns rapporterat redan från par av pratande papegojor i liknande situationer.
Frans de Waal beskriver också hur en schimpanshona undviker att ta emot allt för mycket godsaker för egen del i åsynen av andra artfränder, utan istället gestikulerar för att också de ska få ta del av det som bjuds. Han menar att detta beteende kännetecknar djur som kan tänka framåt och förutsäga konsekvenserna av sitt beteende.
Grunden för samarbete och omtänksamhet tycks alltså ha funnits redan hos människans förfäder - liksom den finns hos många andra djur. Men ändå förefaller människans historia vara lika karaktäriserad av konflikter och grymhet. Nyckelfrågan tycks ligga i släktskap; även mellan närboende folkgrupper som levt i fred med varandra har det visats i försök att de gynnar sina egna gruppmedlemmar framför främmande när en attraktiv gåva ska delas upp.
Gruppen hålls samman av släktskapsrelationer. Samarbete stärker gruppen ytterligare och gör den mer framgångsrik. Men samarbetet förutsätter att man kan lita på gruppmedlemmarna; "friåkare" måste bestraffas för att samlevandet ska fungera. Och gruppen måste kunna premiera sina egna behov framför andra gruppers. Där uppstår konlikter, som ofta när resurserna är begränsade kan urarta i rena krigshandlingar.
Det finns också krafter som motverkar denna "gruppegoism". För att till exempel handel ska fungera mellan grupper och för att nya partners ska kunna hittas måste ett förtroende kunna skapas också mellan grupper. Människan har en i djurvärlden oöverträffad förmåga att bilägga strider och bygga stora allianser med obesläktade individer. De kulturella mönster för vänskap eller fientlighet som uppstår hos obesläktade folkgrupper har också stor betydelse.
Ett vanligt sätt att angripa dessa svåra frågeställningar om vilken roll självuppoffrande (altruism) kontra konkurrens, spelat i människans utvecklingshistoria (liksom i mellanmänskliga relationer), är att utnyttja datorberäkningar. Spelteoretiska datormodeller konstrueras där "individer" med olika beteenden samlas i grupper, omvärldsförhållanden varieras och tusentals generationer simuleras fram. Miljontals körningar av modellerna görs därefter. De slutsatser som dras ur modellerna undersöks i studier på medlemmarna i verkliga befolkningsgrupper.
Ett exempel på en förklaringsmodell som presenterats som resultat från sådana simuleringar och studier under senare år, är "provinsiell altruism". Den innebär att individerna är beredda att offra egna fördelar till andra, och lättare bestraffa regelbrott om det gäller medlemmar inom deras egen grupp. Mot andra grupper förhåller de sig avvisande och regelbrytare från andra grupper bestraffas hårdare.
Det skedde i hans andra stora bok om evolutionsteorin "Människans härkomst" ("The Descent of Man"), som han publicerade 1871, mer än ett decennium efter sin bok om arternas uppkomst. I boken börjar han med att beskriva våra fysiska likheter med andra djur, något som väl få har något att invända mot än i dag. Sedan går han vidare och tillämpar samma resonemang på våra mentala förmågor, som medkännande och moral. Han framhåller att att förmågan till att visa kärlek och sympati är de starkaste instinkterna för vår överlevnad. Sociala instinkter hos djur har blivit moral hos människan.
Primatforskaren Frans de Waal kommenterar detta i filmen och ger Darwin rätt. Många grundläggande "mänskliga" beteenden som empati och avundsjuka finns också i varierande grad hos apor, människoapor och andra djur.
Darwin berättar i sin bok om mötet med en djurskötare som räddats av en liten babian undan angreppet från en stor babian som attackerat honom. I en nyutkommen artikel beskriver Frans de Waal hur kapuchinapor reagerar ilsket på ojämlikhet, dvs. att en artfrände får bättre belöning än de själva vid parvisa tester. Samma beteende finns rapporterat redan från par av pratande papegojor i liknande situationer.
Frans de Waal beskriver också hur en schimpanshona undviker att ta emot allt för mycket godsaker för egen del i åsynen av andra artfränder, utan istället gestikulerar för att också de ska få ta del av det som bjuds. Han menar att detta beteende kännetecknar djur som kan tänka framåt och förutsäga konsekvenserna av sitt beteende.
Grunden för samarbete och omtänksamhet tycks alltså ha funnits redan hos människans förfäder - liksom den finns hos många andra djur. Men ändå förefaller människans historia vara lika karaktäriserad av konflikter och grymhet. Nyckelfrågan tycks ligga i släktskap; även mellan närboende folkgrupper som levt i fred med varandra har det visats i försök att de gynnar sina egna gruppmedlemmar framför främmande när en attraktiv gåva ska delas upp.
Gruppen hålls samman av släktskapsrelationer. Samarbete stärker gruppen ytterligare och gör den mer framgångsrik. Men samarbetet förutsätter att man kan lita på gruppmedlemmarna; "friåkare" måste bestraffas för att samlevandet ska fungera. Och gruppen måste kunna premiera sina egna behov framför andra gruppers. Där uppstår konlikter, som ofta när resurserna är begränsade kan urarta i rena krigshandlingar.
Det finns också krafter som motverkar denna "gruppegoism". För att till exempel handel ska fungera mellan grupper och för att nya partners ska kunna hittas måste ett förtroende kunna skapas också mellan grupper. Människan har en i djurvärlden oöverträffad förmåga att bilägga strider och bygga stora allianser med obesläktade individer. De kulturella mönster för vänskap eller fientlighet som uppstår hos obesläktade folkgrupper har också stor betydelse.
Ett vanligt sätt att angripa dessa svåra frågeställningar om vilken roll självuppoffrande (altruism) kontra konkurrens, spelat i människans utvecklingshistoria (liksom i mellanmänskliga relationer), är att utnyttja datorberäkningar. Spelteoretiska datormodeller konstrueras där "individer" med olika beteenden samlas i grupper, omvärldsförhållanden varieras och tusentals generationer simuleras fram. Miljontals körningar av modellerna görs därefter. De slutsatser som dras ur modellerna undersöks i studier på medlemmarna i verkliga befolkningsgrupper.
Ett exempel på en förklaringsmodell som presenterats som resultat från sådana simuleringar och studier under senare år, är "provinsiell altruism". Den innebär att individerna är beredda att offra egna fördelar till andra, och lättare bestraffa regelbrott om det gäller medlemmar inom deras egen grupp. Mot andra grupper förhåller de sig avvisande och regelbrytare från andra grupper bestraffas hårdare.
Omsorg och överseende gentemot de egna och fientlighet gentemot främmande, kännetecknar mycket av den moderna mänsklighetens historia, menar modellens förespråkare. Liknande mönster har visats hos apor, myror och andra djur.
Forskarna som simulerat fram resultaten ur datamodellen är dock noga med att framhålla att detta är mänsklighetens arv, en del av vår utvecklingshistoria, men inte att det bestämmer vårt framtida öde. Därtill är vår förmåga till medkännande, socialisering och inlärning alltför stor.
Läs mer om Darwin och hans idéer på BBC:s Darwinsajt
(på engelska).
Läs Frans de Waals artikel i New Scientist (på engelska).
Läs mer om provinsiell altruism (på engelska).
Temabloggar
Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
-
Att blanda kemikalier och buller
Mattias Öberg om Miljögifter -
Hur ser ditt exposom ut?
Mattias Öberg om Miljögifter
-
-
Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
Mattias Öberg om Miljögifter
-
Obesogener – vet du vad det är?
Mattias Öberg om Miljögifter
-
-
Snabelskådning – om avsaknad av helhet
Mattias Öberg om Miljögifter
-
Vad ska giftet heta?
Mattias Öberg om Miljögifter
-
Mest lästa teman
Arkiv
Nyheter
-
Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
18 majKarlstads universitet
-
Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
18 majUppsala universitet
-
Farlig fördröjning vid malignt melanom
18 majUmeå universitet
-
Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
17 majChalmers tekniska högskola
-
Full kontroll på plasttransistorn
16 majLinköpings universitet
-
Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
-
Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
16 majUmeå universitet
-
Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
-
”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
16 majSLU
-
Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
16 majStockholms universitet
-
Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
-
Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
-
Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
16 majÖrebro universitet
-
Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
16 majUmeå universitet
-
Ett extra år i skolan förlängde livet
16 majStockholms universitet
-
Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
16 majChalmers tekniska högskola
-
Nya tolkningar av gammal persisk religion
16 majSödertörns högskola
-
Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
Sortera efter ämne
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.
Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETEN | FAS | FORMAS MISTRA | NATURVÅRDSVERKET RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
| FAS | FORMAS MISTRA | NATURVÅRDSVERKET RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 | Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 | Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se
Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.