Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Kirsty Spalding avslöjar fettcellens liv

2010-12-20
Kirsty Spalding. (Foto: Stefan Zimmerman/KI)

Kirsty Spalding. (Foto: Stefan Zimmerman/KI)

Namn: Kirsty Spalding
Yrke: Forskar om cellens nybildning
Ålder: 38
Bor: Stockholm och San Fransisco
Familj: Två systrar
Intressen: Framförallt vattensporter, simmar (tävlar i långdistans simning till havs), vattenskidåkning och surfing
Kunskapen om människans fettceller har förändrats tack vare Kirsty Spalding, Karolinska Institutet. Numera vet vi att de nybildas.Från ERC har hon fått ett femårigt ekonomiskt stöd på 1,5 miljoner Euro för att bygga upp en forskargrupp kring studier av fettcellernas liv.
Redan som liten var Kirsty Spalding mer intresserad av att få ett mikroskop eller kemilåda än dockor i julklapp.

— Jag minns när mamma och jag var i en bokhandel och jag hittade boken Känn din kropp. Jag formligen försvann in i bokens värld där i affären. Hon fick sin mamma att köpa boken och den då tioåriga Kirsty skrev noggrant upp alla svåra ord, för att lära sig dem.   Under gymnasieåren hemma i Australien var hon inte lika fokuserad på naturvetenskap, istället läste Kirsty psykologi. Men på universitet växte det naturvetenskapliga intresset igen och för forskning. Det blev en avhandling inom neurovetenskap.

Ville till Karolinska


Efter sin postdoktortid vid Boston Cancer Institute, USA, lockade Europa. — Jag ville till Karolinska, eftersom de var kända för sin forskning om hjärnan, berättar Kirsty Spalding. Tanken var att stanna ett år. Det har blivit nio år vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

De första åren studerade hon hjärnans celler; kunde de nybildas eller ej? Under åren som postdoktor hos professor Jonas Frisén utvecklade hon en metod för att studera cellens födelse i en människas kropp, genom att tidsbestämma kolet i cellens DNA. Idén är baserad på Kol 14-metoden som används inom arkeologin för att åldersbestämma föremål.  

Lite känt om fettcellen


Under en av hennes föreläsningar frågade en student om hon kunde använda metoden för att studera fettceller också.

— Jag kollade Pub Med för att se vad som var känt om fettcellen och blev chockad över att vi inte ens visste om de kunde nybildas, säger Kirsty Spalding. Det var 2005 och sedan dess har hon genom sin forskning ökat vår kunskap.

2008 när hon publicerade sina resultat om fettcellen blev det stort genomslag i media. Studierna som baserats på fettceller från 700 individer visade att ungefär 10 procent av fettcellerna dör och ersätts varje år. Nytt var också att överviktiga bildar fler fettceller i snabbare takt än normalviktiga och att antalet är konstant även efter viktnedgång.  

Stor uppmärksamhet


Det var sensationella nyheter. Nature skrev, liksom New York Times och många fler.

— Det var en så tydlig skillnad, mot den föga uppmärksamhet som min forskning om nybildning av hjärncellerna rönt tidigare. Det säger något om hur stort intresset är kring vikt och övervikt, säger Kirsty på telefon från New York. Hon är på resa till San Fransisco, där hon samarbetar med kirurger för att få tillgång på mänskliga fettceller att studera.

Än återstår många frågor att besvara. Kan man påverka nybildningen av fettceller för att hjälpa överviktiga att få färre? Vad händer i cellen hos smala som går upp i vikt i vuxen ålder? Hon hoppas besvara några av dem med hjälp av den forskargrupp bestående av en postdoktor, en doktorand och en labbtekniker som hon nu ska skapa, med pengarna från ERC. 

— För tillfället skriver jag på ett paper om resultaten från en studie om omvandlingen av fett inuti fettcellerna. Ett annat om hur vår diet påverkar fettcellen, berättar Kirsty Spalding.

Text: Pia Vingros
Fotnot: Artikeln är ursprungligen publicerad i tidningen Tentakel. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.