Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Varför är amerikaner fetare än fransmän?

Hamburgare och pommes frites
Var tredje vuxen amerikan är fet, men bara var tionde fransman. Bakom dessa siffror har forskare hittat djupgående kulturella skillnader. I synen på mat och måltider framstår USA och Frankrike på många sätt som varandras motpoler.

Frankrike och USA har många likheter. Båda är rika industriländer, ledande västländer dit moderniseringen kom samtidigt, och i båda länderna blev slankheten ett ideal från 1890-talet och framåt (innan dess förekom det att kvinnor i borgarklassen bar vadderade kläder för att se fylligare ut).

Ändå skiljer sig de båda länderna radikalt åt i hur väl man har lyckats leva upp till detta ideal. I USA är idag omkring 30 procent av den vuxna befolkningen feta — de har BMI, Body Mass Index, över 30 — medan andelen feta i Frankrike ligger på endast omkring 10 procent. USA är det fetaste landet i västvärlden, medan Frankrike är ett av de smalaste.

Vad beror denna dramatiska skillnad på? En del av den kan sannolikt förklaras av att genomsnittsamerikanen åker bil och tittar på teve mer än den genomsnittlige fransmannen och därför troligtvis rör sig mindre. Men det finns också forskare som hävdar, att en stor del av förklaringen ligger i djupgående kulturella skillnader mellan de båda länderna i synen på mat och måltider.

Klyfta mellan Europa och USA


Den franske sociologen Claude Fischler, chef för ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut i Paris, har specialiserat sig på att studera attityder och föreställningar kring mat i olika länder. I början av 2000-talet ledde han en mycket omfattande undersökning av attityder till mat och måltider i sex länder: Frankrike, USA, England, Tyskland, Italien och Schweiz. Sammanlagt har drygt 7 000 personer intervjuats.

Undersökningen visar att den stora klyftan går mellan kontinentaleuropa och USA, medan England ligger någonstans mitt emellan. Som de verkliga motpolerna framträder Frankrike och USA. Skillnaderna i attityder kan förklara en hel del av skillnaden i fetma, tror Claude Fischler.
 
— När amerikanerna talar om mat, talar de om näringsvärde  och hälsa, säger han. Det är bara fett, proteiner och kalorier. När fransmännen talar om mat, talar de om smak och kvalitet. I intervjuerna återkommer fransmännen ofta till glädjen i att sitta till bords och dela en god måltid med vänner eller familjen. Amerikanerna säger inte ett ord om att det finns något nöje med att äta.
 
Trots att amerikanerna ständigt tänker på sin hälsa i samband med maten, lyckas de dåligt med att leva upp till kraven: bara en tredjedel säger att de själva äter hälsosamt. Bland fransmännen, som mest tänker på njutning, säger tre fjärdedelar att de äter hälsosamt. För mycket oro runt maten tycks vara kontraproduktivt.
 

Valfrihet mot tradition


En annan skillnad mellan länderna är att amerikanerna ser ätandet som individens eget ansvar, medan måltiderna för fransmännen är förankrade i en social tradition. I svaren på intervjufrågorna betonar amerikanerna hela tiden hur viktigt det är med valfrihet; av detta skäl föredrar de till exempel en glassaffär med femtio smaker att välja på framför en som har tio. Fransmännen, däremot, satsar på affären med tio smaker, där de antagligen bedömer chansen som större att glassen är hemgjord och av god kvalitet.

I USA intas en stor del av måltiderna individuellt och på språng, medan fransmännen håller hårt på sin måltidsordning med frukost, lunch och middag. En stor undersökning från 2002, gjord av den franska motsvarigheten till Folkhälsoinstitutet, visar att nio fransmän av tio fortfarande äter på detta sätt, de ägnar sammanlagt en och en halv timme per dag åt dessa tre måltider, och åtta av tio äter sin middag med familjen. De här skillnaderna har stor betydelse för fetmaepidemin, säger Claude Fischler:

— Den amerikanska synen utgår från en underförstådd hypotes om att individen själv kan reglera sitt matintag så att det är i balans. Men den hypotesen är faktiskt inte vetenskapligt bevisad. Jag tror att vi behöver stöd av kollektiva, sociala regler.

— I Frankrike finns det en stark kultur runt måltiderna, med ett antal principer som de flesta fortfarande håller med om: att man ska anpassa maten efter årstiderna, att det är viktigt med fasta måltidstider och så vidare. Jag tror att de här reglerna har skyddat många fransmän mot fetma. Maten tillhör en kollektiv och social sfär, där det är en självklarhet att man sätter sig till bords vid ett visst klockslag och inte äter mellan måltiderna.

Större portioner


Det finns ytterligare en förklaring till varför amerikaner är tjockare än fransmän, de äter helt enkelt större portioner. Tillsammans med den amerikanske forskaren Paul Rozin, professor i psykologi vid University of Pennsylvania, har Claude Fischler visat detta i en originell jämförande studie.

I sina respektive hemstäder, Paris och Philadelphia, valde de båda forskarna ut elva par restauranger som var så lika varann som möjligt: ett par lokala pizzerior, ett par kinesrestauranger och så vidare. De sökte reda på rätter som stod på matsedeln på båda ställena, beställde in dem, och vägde maten på en våg som de hade med sig.

I tio av de elva fallen var portionerna större i Philadelphia. I genomsnitt var de amerikanska portionerna 25 procent större än de franska. De båda forskarna jämförde också portionsstorlekarna på likvärdiga recept i en fransk och en amerikansk baskokbok, och mätte storlekarna på jämförbara matförpackningar i franska och amerikanska snabbköp. Hela tiden var tendensen densamma -  de amerikanska portionerna och förpackningarna var genomgående större än de franska.
 

Överflödets land


Det finns många experiment som visar, att större portioner faktiskt får oss att äta mer. Hur stark denna drivkraft är visade Brian Wansink, professor i marknadsföring vid Cornelluniversitetet i USA, när han i ett försök delade ut två veckor gamla popcorn i påsar av olika storlekar till biobesökare. Trots att försökspersonerna beskrev de gamla popcornen som äckliga, åt de betydligt mer av dem om de fick en stor påse än om de fick en liten.

Därför är det inte överraskande, att fetmaepidemin i USA de senaste fyrtio åren har ackompanjerats av en trend mot större förpackningar och växande portionsstorlekar. Starkast är denna trend på snabbmatsställen. McDonald's pommes frites-påse är tre gånger så stor som på 1960-talet, och Seven Eleven erbjuder läsk i den groteska frigolitmuggen Double Gulp, som innehåller 1,9 liter och cirka 800 kalorier.

Även om den amerikanska tendensen till supersizing av portionerna har accelererat de senaste årtiondena, så har den gamla traditioner. Redan i början av 1800-talet rapporterade europeiska resenärer om de enorma portioner som serverades i USA — ett överdåd som redan då handlade enbart om kvantitet, inte om kvalitet. Historikern Harvey Levenstein, som skrivit flera böcker om amerikansk mathistoria, förklarar det här bland annat med att USA byggts av invandrare som flytt från fattigdom och svält. De kom till ett land med rika jordbrukstillgångar, ett "land of plenty", överflödets land, där överdådet av mat blev ett sätt att visa att de inte behövde svälta mer.

Skillnad i barnuppfostran


Även den amerikanske historikern Peter Stearns ser USA och Frankrike som motpoler. I sin bok om synen på kropp och skönhet i den moderna västvärlden, Fat History, ställer han frågan varför fransmännen är så mycket smalare än amerikanerna. Förutom de skillnader jag tidigare nämnt, sätter han fingret på ytterligare några saker som han tror är av betydelse.

En stor skillnad gäller uppfostran av barnen. I USA har man under större delen av 1900-talet haft en mycket liberal syn på barns mathållning, där barnen får bestämma mycket själva och maten gärna används som mutor och tröst. Så icke i Frankrike. Där ser man barndomen som en period av inskolning i goda matvanor. Både i hem och i skolor och ibland med auktoritära metoder, inskärps vikten av att kunna äta en varierad kost, att småätande är förkastligt och att en måltid ska bestå av flera rätter i måttliga portioner och ätas på en bestämd tid.
 
En annan skillnad är att den amerikanska synen på övervikt sedan gammalt präglas av moraliserande tongångar, medan den i Frankrike alltid varit mer saklig. Ända sedan Sylvester Graham i mitten av 1800-talet har den amerikanska offentligheten befolkats av måttlighetspredikanter och bantningsprofeter som föreskrivit sträng återhållsamhet, ofta med religiösa övertoner. Att vara fet är med detta synsätt att vara moraliskt klandervärd, kanske rentav ett tecken på synd. Kan man inte leva upp till de hårda kraven blir resultatet skuldkänslor och dåligt samvete — en erkänt dålig grund för att ändra livsstil.

Fransk matkultur skydd mot fetma?


Många av de fenomen som ligger bakom fetmaepidemin är globala och Frankrike är ingen isolerad ö. Ändå har skillnaderna mellan Frankrike och USA fortfarande betydelse, fastslår Peter Stearns i förordet till den andra upplagan av Fat History, som utkom 2002. Fetman fortsätter att vara ett betydligt mindre problem i Frankrike än i USA och enligt Stearns är även ökningstakten långsammare i Frankrike. Resultatet talar för att den franska angreppssättet fortfarande fungerar bättre än den amerikanska, konstaterar han.

Frankrike har en djupt förankrad matkultur som tycks utgöra ett visst skydd mot fetmaepidemin, medan matkulturen i USA tvärtom tycks göra medborgarna där extra sårbara. När även Frankrike nu konfronteras med ökande fetma, särskilt bland barnen, är det typiskt att myndigheterna reagerar med åtgärder som ska stärka den traditionella matkulturen. År 2004 blev Frankrikes parlament det första i världen att lagstifta om förbud mot läsk- och godisautomater i skolorna.

Miki Agerberg
Vetenskapsjournalist och författare till boken Ormen i paradiset  - om den globala fetmaepidemin (Prisma 2007)

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.