Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Nano-solceller – supereffektiv solteknik från Lund

2011-05-24
Lars Samuelsons forskning har lagt grunden för de nya effektiva nano-solcellerna. (Foto: Mikael Risedal

Lars Samuelsons forskning har lagt grunden för de nya effektiva nano-solcellerna. (Foto: Mikael Risedal

I den tekniska LU-forskning som har bäring på klimatet ingår bland annat solceller med nanotrådar. De skulle kunna göra sol-el mer konkurrenskraftig och därmed underlätta omställningen till ett hållbart samhälle.
Idag finns det billiga solceller av kisel som kan ge el till t.ex. bostäder och segelbåtar.
Men de är ineffektiva — de utnyttjar inte mer än som mest 20 procent av solljusets effekt. Det beror inte på att de är felaktigt gjorda, utan på att ett enda material inte kan ta upp mer än en viss del av strålningens spektrum.
 
Det finn s också mer avancerade solceller med flera lager halvledare ovanpå varandra. Halvledarna består av olika material och kan därför ta upp olika delar av ljusets energi, vilket ger en verkningsgrad på 35-40 procent. Men tekniken är mycket komplicerad och kräver perfekt placering av halvledarna i förhållande till varandra.
Dessa solceller blir därför mycket dyra.
 
— Satelliternas vingar har sådana solceller, och de används också i militära sammanhang. Där är ju kostnaden inget problem, säger professor Lars Samuelson.
De solceller som nu utvecklas i avknoppningsföretaget Sol Voltaics bygger på hans kända "nanotrådar", små  barr- eller trädlika strukturer med en diameter på några tiotal nanometer*. Nanotrådar kan ta upp alla delar av ljusets spektrum, och halvledare med nanotrådar är inte känsliga för små avvikelser i lagrens placering.
 
Sol cell er byggda på denna teknik bör alltså kunna bli både billiga och effektiva. En nanotråds-solcell kan ge tusen gånger mer effekt per ytenhet än dagens enkla kiselceller.
— Dels är själva solcellerna mycket mer effektiva, dels kombinerar vi dem med plastlinser och speglar som koncentrerar ljuset, förklarar Lars Samuelson, som är vetenskaplig ledare för Sol Voltaics.
 
Den nya tekniken är i första hand tänkt för stora solcellsanläggningar i soliga områden som sydvästra USA, södra Spanien och Afrika. Först i ett senare skede kan det bli aktuellt med mindre anläggningar på enskilda byggnader.

Text: Ingela Björck

* En nanometer = en miljarddels meter. Ett hårstrå t ex är ca 50 000 nanometer tjockt.

Artikeln är ursprungligen publicerad i LUM, Lunds universitets magasin nr 9 2009länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Temabloggar

Inför toxikologi som skolämne
Mattias Öberg om Miljögifter
Just nu, när jag skriver detta finns 66 888 642 olika kemikalier kommersiellt tillgängliga och det ökar hela tiden. Visst är det lite skrämmande? Men samtidigt är det nog dags att inse att vi lever i ett kemikaliesamhälle på gott och ont.
    1. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Vad ska giftet heta?
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    2. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    4. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    5. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    2. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    3. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    4. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    5. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.