Barn hittar nya kunskapsmöjligheter

Barn undersöker vilka möjligheter som finns i en aktivitet - vuxna har bestämt sig redan innan. Foto: Stock.xchng

Vuxna är ofta fastlåsta vid en massa förutsagda villkor.
— Vi är tyngda av normbetingelser, av hur det ska vara. Många fritidspedagoger uttrycker till exempel att det är lite "skämmigt" när barnen sitter vid datorn.

Idealbilden av en aktivitet på fritids är en annan.
— Men om någon skulle fråga barnen vad de faktiskt gör vid datorn skulle vi få höra något helt annat. Kanske upptäcka en potentiell didaktik, säger Annica Löfdahl.

Nyligen presenterade Annica Löfdahl och hennes forskarkolleger något så ovanligt som en fältstudie på fyra fritidshem. Syftet var att försöka ta reda på vilka kunskapsmöjligheter som finns på fritidshemmen.

Forskarna intervjuade pedagoger och deltog i verksamheten. En del av det som kom fram bekräftade tidigare forskning:  att fritidsaktiviteterna kommer i skymundan och att skolan fungerar som norm.

Skolverksamheten dominerar, styr, tar kraft och tid - det är också den del av dagen som fritidspedagogerna helst pratade om, berättar Annica Löfdahl.

Annica Löfdahl

Bra med kvalitetsarbete

— Att sätta ord på verksamheten gör pedagogerna stolta över vad de gör. Det stärker fritidspedagogerna professionellt och blir ett sätt att strukturera upp en tidigare ostrukturerad verksamhet. Men det  kan också bli  lite fyrkantigt, säger Annica Löfdahl.

I sin nit att sätta ord på verksamheten, för att legitimera den, skapar pedagogerna fördefinierade praktiker som inte öppnar upp för de möjligheter som finns. I fritidspedagogiken är det viktigt att fånga ögonblicken.

— Det kan vara svårare att vara öppen för vad barnen tycker är intressant just nu, när aktiviteten är definierad och satt på papper, menar forskarna.

Barnen hittar egna vägar

Väl bortom synhåll hann de, förutom vad som var planerat, ordna en terränglöpningstävling i tipspromenad-banan, bilda hjärntruster över laggränserna - alternativt lura varandra att skriva fel svar. Dessutom prövade de att muta forskaren som följde med, att hjälpa till med svaren, kastade kottar på andra lag och prövade att skriva med pennorna på träden.

Barn undersöker vilka möjligheter som finns i aktiviteterna. De utgår från frågan Vad kan det här bli? I stället för pedagogernas Vad är det här? och i och med det skapar de egna arenor där andra kunskapsmöjligheter än de fördefinierade kommer fram, menar Annica Löfdahl.

Utforskar potentiell didaktik

—  Vi arbetar vidare i projektet med att utforska och utveckla en potentiell didaktik med utgångspunkt i hur barn och personal tillsammans beskriver vad de gör. Vi vill beskriva och förstå verksamheten på olika sätt från olika perspektiv och sätta ord på vilka faktorer som är betydelsefulla när verksamheten planeras, upprätthålls och genomförs och vad som blir möjligt - och inte möjligt - att göra på fritids.

Studien heter Kunskapsmöjligheter i fritidshem (Löfdahl, Saar & Hjalmarsson, 2010).

Läs mer:
Vad har de för sig på skolan efter klockan tre? Intervju med Maria Hjalmarsson, som också jobbat med studien, i Skolverkets nyhetsbrev.