Finansiering av Kärnkraftsforskning

Ett viktigt villkor i avtalen mellan universiteten och kärnkraftsindustrin är att forskarnas akademiska frihet garanteras. Det innebär i praktiken att när industrins forskningsbidrag passerar universitetsporten har industrin formellt ingen kontroll över hur dessa medel används inom ramen för avtalen.

Under nästan 20 år var det förbjudet att forska om ny kärnkraft i Sverige genom den så kallade "tankeförbudsparagrafen". Den innebar att det både blev olagligt att uppföra en kärnreaktor och att planera uppförandet av en.
Förbudet att forska reglerades i en lag om kärnteknisk verksamhet. Som en följd av lagen kunde inte heller forskning bedrivas i syfte att starta en ny kärnkraftsreaktor (däremot var annan kärnkraftsforskning tillåten). Beslutet kom i efterdyningarna av kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl 1986 och paragrafen avskaffades först efter ett riksdagsbeslut 2006 . Den hade fått större inflytande än vad som från början var tänkt, men sedan 2006 kan kärnenergiforskningen sägas ha fått en renässans.

Tillsammans med dåvarande Statens Kärnkraftsinspektion (SKI), Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Uppsala universitet bildade industrin år 2002 det som kallas för Svenskt Kärnteknisk Centrum (SKC). Den satsningen kom att bidra till återuppbyggnaden av dagens forskningskompetens inom kärnteknik, samt även akademisk utbildning för yrkesverksamhet inom kärnkraftsindustrin.  

Exempel på aktörer med stöd till forskning om kärnkraft

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap — MSB - hanterar forskning som spänner över fyra områden: Säkerhet vid kärnkraftverken; Avfall, transport och fysiskt skydd; Strålskydd samt Icke-spridning.

Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har till syfte att få fram och värdera kunskap om aktuella energifrågor med tonvikt på vetenskapliga och tekniska aspekter. Kunskap hämtas såväl från den akademiska världen (forskningen) som från praktisk verksamhet. Energiutskottet arrangerar bland annat utfrågningar och seminarier. Syftet med Energiutskottets analyser är att ta fram rekommendationer och varningar. Resultatet sprids till aktörer inom energiområdet och allmänheten i form av rapporter, populärvetenskapliga broschyrer, sammanfattningar av seminarier och liknande.

Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC, stödjer forskning och utbildning i kärnteknik vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet med drygt 100 miljoner kronor under en sexårsperiod. Samtidigt satsar de berörda högskolorna och universitetet själva drygt 72 miljoner kronor.

Statliga medel används i huvudsak för grundforskning. När det gäller den kärntekniska forskningen kommer medel idag i huvudsak från kärnkraftsindustrin, men utöver ovansstående också från Vetenskapsrådet, EU och fakultetsmedel på respektive universitet.