Dyslexi

Vad är dyslexi?

Fonologi handlar om hjärnans förmåga att uppfatta språkets ljudmässiga uppbyggnad. Det har inget med nedsatt hörsel att göra, utan handlar om hur hjärnan uppfattar och behandlar språket. Den som har dyslexi kan ha ett eller fler av följande svårigheter:

• Bristande fonologisk medvetenhet innebär att personen har svårt att skilja mellan olika närliggande ljud i språket. Det kan visa sig genom att man har svårigheter att uppfatta rim eller att bygga nya ord genom att byta ut stavelser.
• Bristande fonologiskt arbetsminne innebär svårigheter för läsaren att komma ihåg det han eller hon just har läst. Början på ordet eller meningen glöms bort innan läsaren kommit till punkt.
• Bristande fonologisk ordmobilisering innebär att det tar lång tid för läsaren att hitta det lästa ordet och dess betydelse i sitt inre ordförråd.

Dessa tre svårigheter kan alltså uppstå enskilt eller kombinerade med varandra i varierande grad. Klart är dock att det vanligaste problemet bland dyslektiker är problem att stava samt svårigheter att läsa med flyt och förståelse, dvs en bristande fonologisk medvetenhet.  Endast en tiondel av alla dyslektiker bedöms ha problem med alla tre faktorerna.

Ärftlighet

Går att kompensera

Diagnos och hjälpmedel

Pedagogiska metoder och hjälpmedel för yngre barn

Enligt Mats Myrbergs konsensusprojekt* (2006) finns det en rad viktiga generella faktorer i en lyckad läs- och skrivpedagogik för yngre barn med dyslexi. Bland annat följande:

• Det är viktigt att man ägnar mycket tid åt läs- och skrivinlärningen.
• Det är viktigt att de specialpedagogiska insatserna sätts in tidigt för att eleven inte ska hinna drabbas av en negativ självbild eller fastna i användandet av verkningslösa strategier.
• Det är viktigt att eleven får känna att han eller hon lyckas i sitt arbete "Jag kan!"
• Läslusten är viktig för att eleven ska känna motivation att lära sig läsa.
• Läraren måste för att bedöma var i sin läs- och skrivutveckling eleven befinner sig, uppmärksamma och förstå de strategier eleven använder för att klara sina uppgifter och därifrån hjälpa eleven vidare i sin utveckling.
• Läraren måste också känna till och bemästra olika metoder för att hjälpa barn med dyslexi. Det finns ingen universalmetod, alla barn lär sig bäst på olika sätt.
• Det är viktigt att eleven får en-till-en-undervisning av sin lärare.
• Det är viktigt att eleven får träna sina fonologiska förmågor.
• Datorbaserat stöd till eleverna kan också vara till stor hjälp om det används rätt. Datorn får inte ersätta kommunikationen med läraren, programmet får inte heller var för svårt att hantera.
• Det är viktigt med upprepad högläsning där eleven får läsa samma text flera gånger och känna att det går bättre och bättre, samtidigt som det blir tydligt för läraren vilka fel som blir kvar och alltså är de största stötestenarna för eleven.

*
Konsensusprojektet ger svenska läsforskares samlade mening om läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivinlärning och läs- och skrivinlärningspedagogik. Inom projektet arbetar forskare med bakgrund inom pedagogik, psykologi, medicin och språkvetenskap. Syftet är att bringa reda i var forskningen står i frågor kring dyslexi och övriga läs- och skrivsvårigheter, samt att skapa en så samstämmig syn i forskarvärlden som möjligt.

Ladda ner broschyren.

Vetenskapsrådets publikationstjänst

Materialet om dyslexi är faktagranskat av Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.