Läsfärdigheter igår och idag

Vi har diskuterat läsning med Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

I takt med att samhällslivet och våra arbeten förändrats, har kraven och förväntningarna på medborgarnas kunskaper och färdigheter ändrat karaktär. Många arbeten är betydligt mer abstrakta än vad fallet var för bara några decennier sedan. Idag arbetar många med att kontrollera och övervaka, till skillnad från tidigare då arbetsuppgifterna var mer fysiska till sin karaktär. Förr var det till största delen akademiker som hade läsande och skrivande yrken. Idag är i stort sett alla yrken beroende av användning av skrift, allt från bonden, till vårdbiträdet och bilmekanikern. Inom många yrken, som ofta beskrivs som manuella, krävs att man kan läsa och förstå till exempel tjocka instruktionsböcker, inte sällan på engelska. För 100 år sedan var det bara en liten elit i Sverige som kunde engelska eller behärskade ett främmande språk. Idag är många arbeten tvåspråkiga i den mening att det krävs att man kan läsa och förstå information på engelska.

- Det vi pratar om i vår vardag på arbetsplatsen men även på fritiden, är sådant vi läst. Vi talar om det vi läser. Det lästa och det talade är intimt förknippade med varandra, säger Roger Säljö, Göteborgs universitet.

Två forskningstraditioner om läsinlärning

- Literacy, handlar om mycket mer än att knäcka koden. Att lära sig behärska och använda skriftspråk är en livslång utvecklingsprocess. Det innebär att vi lär oss förstå sammanhang, och kan ta till sig till exempel samhällsinformation, läsa diagram och tabeller, och att vi kan uttrycka oss och argumentera med sådana resurser, berättar Roger Säljö. Ingen blir någonsin fullärd i behärskningen av skrift och skrivande som kommunikationsform.

Svensk forskning traditionellt fokuserad på färdigheter

Mer information om projektet hittar du på www.vr.se

Vad vi menar med läsförmåga är således inte så enkelt att fastställa. Att lära sig dechiffrera koden tränas i grundskolans tidigaste år. Men många elever får sedan problem när de i årskurs 3 i grundskolan möter längre texter. De kan läsa, men ändå inte. Förmågan att förstå samband och tolka texter är inte samma sak som att kunna läsa enstaka ord. Och det är först då vi skaffar oss en mer utvecklad förmåga att förstå samband som man närmar sig det idag menar med läsning, menar en del forskare. Kraven på just sådana skriftspråkliga kompetenser ökar hela tiden och omfattar nu större delar av befolkningen än tidigare.
- De uppsatser elever skriver idag i skolan exempelvis ställer höga krav på förmågan att förstå andra texter man möter i press, i facklitteratur och på Intenet och det är en ganska krävande färdighet, menar Roger Säljö.

Svenska barn duktiga läsare

Läsmiljöerna har förändrats för många. Den traditionella boken och texten har kompletterats med datorn. Vi går från att söka i uppslagsverk till att söka på Internet med alla dess möjligheter och problem. Kunskaper förnyas numera i en mycket hög takt och den traditionella boken blir snabbt föråldrad som informationsförmedlare inom vissa områden (dock långt ifrån alla). Tempot höjs på gott och ont.

- Förr sprang till exempel vi forskare ofta till biblioteket för att leta efter en viss tidskrift. Idag kan vi ofta komma åt samma tidskrift via Internet från vårt eget skrivbord inom några sekunder, berättar Roger Säljö.

Det kollektiva minnet

Massmedier och digital teknik har revolutionerat våra liv

För 25-30 år sedan var läroboken allenarådande i skolan. Nu finns det en uppsjö av information. Hur ställer vi oss till det? Vilken information kan man lita på? Den digitala tekniken kräver att både studenter och alla andra rustas med ett kritiskt förhållningssätt, och med en förmåga att omvandla information till kunskap. Utvecklingen ställer oss också inför nya utmaningar.

- I en vetenskaplig avhandling krävs vanligtvis att forskaren redovisar sina referenser, och att man har överblick och får med allt som är viktigt. I dag finns det inom många fält så mycket forskning att anknyta till att referenslistan riskerar bli oändlig. Det blir i praktiken inom många fält omöjligt att ha överblick och man måste begränsa kraven på att täcka tidigare forskning om man skall få utrymme att presentera sina egna resultat, berättar Roger Säljö.

Kyrkan fick oss att läsa

Skriften är inte heller någon naturlig mänsklig förmåga som talet. Vi måste lära oss hur vi läser och hur vi ska tolka texter på ett betydligt mer medvetet sätt än hur vi lär oss tala. För övrigt var det just skriften som gav oss en skola långt tillbaka i historien.