Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad är beräkningsmatematik?

Beräkningsmatematik används vid svårlösta matematiska problem och handlar om att lösa problemen med hjälp av datorer och att utveckla olika metoder för hur det kan göras. Det finns många exempel på matematiska problem som är mycket svåra eller rentav omöjliga att lösa för hand med papper och penna, men som enkelt kan lösas med ett datorprogram.
     

Numerisk analys


Numerisk analys används ofta vid problem av kontinuerlig typ, som bäst beskrivs av reella tal. Exempel på detta är meteorologi, simulering av en bil som kör på en väg eller priset på värdepapper på en börs med ständig handel.
- Egentligen handlar beräkningsmatematik om att räkna ut något, säger Anders Logg, som forskar om ämnet, men beräkningsmatematik har kommit att betyda matematik med hjälp av datorn.

Man hör ofta att datorerna har blivit så snabba så snart går alla problem att lösa. Det är långtifrån sant. Fortfarande är det långt kvar till dess att vi kan lösa upp vissa problem med önskad detaljrikedom och i andra fall behandlas problem som saknar effektiva algoritmer, säger Anders Logg. Att hitta intelligenta algoritmer, har grovt sett, betytt lika mycket för vår ökade förmåga att lösa problem som att datorerna har blivit snabbare, säger Anders Logg, det är ett förhållande som inte är så väl känt.

Beräkningar görs i många olika sammanhang. I tema matematik behandlas två olika grundtyper, nämligen numerisk analys och datalogi. Gränsdragningen mellan dessa två är långt ifrån klar i alla lägen och styrs mycket av traditioner.

     

Datalogi


Beräkningar som är mer orienterade mot heltal eller val bland ett ändligt antal alternativ. Problem som uppstår här är hur man knäcker ett givet kryptosystem, hur man kan hitta ett visst sökord i en stor textmassa, hur man skickar datortrafiken på Internet eller hur man beräknar bästa draget i ett schackparti.
Men hur kan en dator veta hur man löser exempelvis en differentialekvation? Det vet den förstås inte, men matematikerna kan lära den. I grunden kan en dator bara utföra väldigt enkla operationer, som till exempel att lägga ihop eller multiplicera två tal, men detta är faktiskt allt som behövs.

För att lära en dator hur man löser en differentialekvation så behöver man tala om för den exakt hur den ska göra. En uppsättning sådana precisa instruktioner kallas för en algoritm eller en metod och ges till datorn i form av ett datorprogram. För att ta fram en sådan metod behöver vi faktiskt plocka fram papper och penna igen och sätta oss ner och fundera.

Matematiken finns alltså kvar, men i en ny form. Som beräkningsmatematiker funderar man på hur lösningen ska
beräknas, men överlåter åt datorn att utföra själva beräkningen.

Ett klassiskt exempel på ett så komplicerat matematiskt problem att det inte går att lösa med hjälp av papper och penna, är det så kallade trekropparsproblemet. Det handlar om att räkna ut hur tre himlakroppar rör sig runt varandra. Redan detta till synes enkla problem kan alltså inte lösas med papper och penna.

Smakar det så kostar det


Kan vi då lösa alla differentialekvationer med hjälp av en dator? Svaret på den frågan är inte ett enkelt ja eller nej. Det finns olika svårighetsgrader och skalan är flytande. Ju svårare ekvationen är som ska lösas, desto mer kostar det i beräkningskraft att lösa den. Och en del ekvationer är så svåra att lösa att det inte låter sig göras ens med dagens mest kraftfulla datorer.

Kan man då inte lösa trekropparsproblemet? Svaret är att det är går att lösa med datorns hjälp. Och det gäller generellt för N-kropparsproblemet, där N står för antalet himlakroppar och kan vara vilket tal som helst. Men, ju större N är desto längre tid kommer beräkningarna att ta, och desto mer datorkraft krävs.

Bild på forskaren Anders Logg

Den mänskliga datorn


Långt innan den moderna datorn såg sitt ljus ungefär vid tiden för andra världskriget fanns det datorer som löste differentialekvationer genom beräkning, nämligen mänskliga datorer. Dessa mänskliga datorer bestod av en stor grupp av assistenter som utförde enkla matematiska beräkningar i en koordinerad insats för att lösa något problem, alltihop under överinseende av någon ingenjör eller matematiker.

Under det första världskriget användes mänskliga datorer flitigt till att beräkna projektilbanor genom att lösa Newtons differentialekvation, faktiskt samma ekvation som för trekropparsproblemet eller till hållfasthetsberäkningar för flygplan.

Hur kom du in på detta ämne?
- Jag är civilingenjör i teknisk fysik och har doktorerat i tillämpad matematik vis Chalmers, där jag hade duktiga och inspirerande lärare i beräkningsmatematik. Efter att ha forskat som så kallad postdoktor vid Toyota Technological Institute i Chicago, finns jag numera i Oslo, vid Simula Research Laboratory. Där jobbar jag med ett stort forskningsprojekt som kallas FEniCS (se Automatiserad beräkning, under Fördjupning).

Temabloggar

Konsten att låta farlig
Mattias Öberg om Miljögifter
Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.
    1. Inför toxikologi som skolämne
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.