Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Kvicksilver

2011-10-24 Pressmeddelande från
Nyligen togs de första stegen mot ett globalt förbud av kvicksilver; en metall känd för sin giftighet, men som likväl återfinns i såväl tandlagningar som nya energilampor. Ulf Skyllberg, professor i markkemi vid SLU, forskar på kvicksilvers förekomst i mark och vatten.
Gravida bör undvika insjöfisk eftersom den kan innehålla mycket kvicksilver. (Foto: Fotoakuten.se)

Gravida bör undvika insjöfisk eftersom den kan innehålla mycket kvicksilver. (Foto: Fotoakuten.se)

Pressmeddelande
Kvicksilver kan variera kraftigt inom samma område
2011-01-11
Umeå universitet
Skogsavverkning ökar kvicksilverhalt i insjöfisk
2010-12-02
SLU
Tidskrifter
E-skrot hotar tredje världens miljö
2007 , Forskning & Framsteg
Kvicksilver
2012 , Forskning & Framsteg
Forskningsprojekt
Skogsbrukets påverkan på metyl-Hg belastningen på vattenekosystem:...
Formas
Utbyte av kvicksilver mellan mark och atmosfär
Vetenskapsrådet
Artikeln publicerades 2010-06-17

Kvicksilver har lite speciella egenskaper, berätta!
Kvicksilver (Hg) är ett flyktigt grundämne som kan framställas ur kvicksilvermalm och förekommer i tre olika former; fast, flytande och gas. Metalliskt kvicksilver är flytande i rumstemperatur, men byter till en fast form om temperaturen sjunker till -40 grader. Om temperaturen i stället höjs till upp emot 100 grader går kvicksilver successivt över i gasform.

Hur kommer kvicksilvret ut i miljön?
En stor del av kvicksilvret som finns i miljön kommer från förbränning av fossila bränslen, men det finns även naturliga källor som till exempel det nyliga vulkanutbrottet på Island. Vid förbränning avgår kvicksilver i gasfas och kan finnas kvar i atmosfären i upp till ett år.

Kvicksilvret sprids med jetströmmar och vindar och faller  ner över landskapet med regnet för att sedan transporteras via mark och vattendrag vidare till sjöar.
På vägen kan kvicksilver omvandlas till metylkvicksilver; en fettlöslig organisk form av kvicksilver som lättare tar sig igenom organismers skydd mot omgivningen och är därmed farligare.

Men hur får vi människor i oss metallen?
— När vi äter fisk som kommer från brunfärgade sjöar, så kallade humussjöar, som har höga halter av kvicksilver. I sjöarna förs kvicksilvret in i näringskedjan; från växtplankton till djurplankton och vidare till fisk som vi sedan äter. Metylkvicksilver går dessutom inte att utsöndra, utan bioackumuleras och blir mer koncentrerat längre upp i näringskedjan.

Vi människor, som är högst upp i näringskedjan, får alltså i oss en betydande mängd metylkvicksilver som vi inte kan bli av med.
— Även marina fiskar som tonfisk kan innehålla höga halter av metylkvicksilver. I havsmiljöer är det dock andra komponenter än humus som är inblandade i transport och omvandling av kvicksilver.

Varför är kvicksilver så giftigt?
Problemet med kvicksilver är att det binder till svavelgrupper i enzymer och proteiner och hindrar livsviktiga processer redan vid låga halter. Metylkvicksilver är ett nervgift och transporteras lätt via blodkärl. Det kan tränga igenom moderkakan och föras vidare till fostret hos gravida. Det är därför man avråder gravida från att äta för mycket insjöfisk, någon gång då och då är okej men inte för regelbundet.

Om man vet att kvicksilver är så farligt, varför används det i så mycket? Varför har man haft det i tandlagningar och varför finns det i moderna lågenergilampor?
Bra fråga, som kanske är bäst lämpad för våra politiker. Anledningen till att kvicksilver används i olika produkter är givetvis dess goda egenskaper, medan dess dåliga egenskaper tidigare har underskattats. När det till exempel gäller amalgam (en metallblandning av kvicksilver, silver, tenn, koppar och zink) i tandlagningar så är ämnet både plastiskt och slitstarkt. Kvicksilver finns i en massa elektronikprodukter, men varför man har valt att ha det i dagens lågenergilampor, i stället för att välja något mindre riskfyllt, kan jag inte svara på.

Vad händer med kvicksilvret när lamporna går sönder?
Mycket handlar om i vilken miljö kvicksilvret hamnar. Jag kan säga så här: Allt kvicksilver, oavsett form, är farligt eftersom allt vi släpper ut kan potentiellt omvandlas till metylkvicksilver. Därför kan man ju fråga sig varför det finns i lågenergilampor, det borde ju finnas andra material att använda.

Text: Elin Melin, forskning.se

Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.