Involvera modersmålslärarna

Nihad Bunar

Tack vare att Aneby var så litet hade han goda möjligheter att samarbeta med övriga lärare på de skolor där han undervisade.  Han användes också som resurs för att handleda eleverna i övriga ämnen och som en länk mellan  skolan och elevernas föräldrar.

- Det är arbetsvillkor som förunnas alltför få modersmålslärare, säger han.

Många har en tuff arbetssituation där de måste springa mellan olika skolor för att få ihop sina timmar och hinner aldrig bli integrerade i arbetslagen.

Handledning på modersmål

Handledning på elevernas eget modersmål gör det lättare att fokusera på innehållet och gör att nyanlända inte tappar så mycket ämneskunskap. Att få använda sitt eget modersmål som verktyg i skolan,  ger dessutom kraft och motivation i en situation när det är lätt att känna sig underlägsen.  Eleverna får känna att de kan något inte alla andra kan.

- Jag tycker absolut att skolan ska främja modersmålsundervisningen också för språkets egen skull, säger Nihad Bunar. Det berikar ett samhälle att människor talar många språk.

Nihad Bunar hade tre års universitetsstudier i bagaget vid ankomsten till Sverige. Meningen var att det bara skulle ta vid där, men ingen ville ens titta på hans översatta betyg från universitetet i Sarajevo.  Han hänvisades till komvux och att läsa in både grundskole- och gymnasiekompetens.  

Skolan mitt i förorten

Sommaren 2009 fick han i uppdrag av Skolverket och Vetenskapsrådet att göra en sammanställning över svensk och internationell forskning om nyanlända elevers lärande, Läs mer i artikeln: Klent med kunskap om de nyanlända

Ladda ner Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. (pdf, 980 kB)

Se tv-intervju med Nihad Bunar.

Fakta/Nihad Bunar

• Disputerade med sin avhandling Skolan mitt i förorten 2001, en bok som sålts i tusentals exemplar och används som kurslitteratur på många utbildningar. Där beskriver han hur skolor i fyra mångkulturella områden i Stockholm påverkades av förändringarna i lokalsamhället i slutet av 1990-talet. Genom att vistas i skolorna och  intervjua elever, föräldrar och skolpersonal kunde Nihad Bunar konstatera att villkoren i skolans vardag är nära sammanflätade med förutsättningarna i lokalsamhället.
• Nihad Bunar har även skrivit boken När marknaden kom till förorten (2008). Där undersöker han hur skolor i mångkulturella områden påverkas av och förhåller sig till den ökade valfriheten i skolsystemet.

Ladda ner Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. (pdf, 980 kB)

Text: Fatima Grönblad
Foto: Skolverket