
Hösten 2009 fick Nihad Bunar i uppdrag av Skolverket och Vetenskapsrådet att göra en sammanställning över forskningen kring nyanländas lärande. Men blev snart varse om hur lite forskning som finns.
— Om jag bara hade inriktat mig på att skriva om forskning som specifikt fokuserar på nyanlända så hade jag nog kunnat skriva rapporten på tio sidor, säger han.
Nihad Bunar valde att inkludera även mer generella studier om bland annat relationer i mångkulturella skolor och språkinlärning. Forskningsresultaten hade visserligen bäring även på de nyanländas situation, men kring det han egentligen var mest nyfiken på — hur undervisningen organiseras och vad som fungerar bäst — hittade han väldigt få studier.
- Med tanke på hur viktiga de första åren i skolan är för nyanländas möjligheter att komma ikapp och nå framgång under sin fortsatta skolgång är det upprörande att vi inte vet mer. Med en dålig start finns det risk att eleven fortsätter att halka efter under hela den fortsatta skolgången, säger han.
På en del skolor, med många nyanlända elever och eldsjälar som brinner för deras sak, finns genomtänkta strategier och ett gott samarbete mellan förberedelse- och ordinarie klasser. Men på skolor där engagemanget är lågt riskerar förberedelseklasserna mest att bli ett väntrum inför den "riktiga" skolan.
Kunskapsbristen bidrar också till att det blir en tystnad kring de nyanländas lärande. Bristen på fakta gör att forskare , politiker och skolpersonal saknar underlag för debatt. Gruppen nyanlända har dessutom en svag position i skolsystemet i och med att föräldrarna ofta saknar kraft och kunskaper att slåss för sina barns rättigheter.
— Om de här familjerna hade varit starkare och mer socialt etablerade så hade de höjt sina röster för länge sedan. När jag jobbade som modersmålslärare placerades eleverna i en barack utanför skolan. Den typen av isolering finns än idag. Jag tycker det är sorgligt att vi inte kommit längre.
Läs mer i forskningsöversikten Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan.
(pdf, 980 kB)
Se tv-intervju med Nihad Bunar om forskningsöversikten.
Fakta/Nihad Bunar
Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.
Inför toxikologi som skolämne
Att blanda kemikalier och buller
Hur ser ditt exposom ut?
Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
Obesogener – vet du vad det är?
Snabelskådning – om avsaknad av helhet
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.