Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Nära marken

Bakgrundshalten av marknära ozon har tredubblats sedan 1800-talet. Människor kan få andningsbesvär och även växter tar skada av marknära ozon. Sverige har en aktiv roll i arbetet att förändra gränsvärdena för långväga föroreningar.

Marknära ozon skadligt för allt levande


Höga halter av marknära ozon kan skada människors hälsa genom att irritera slemhinnor och lungor. Ozonhalterna i Europa och tidvis även i Sverige är så höga att människor kan påverkas. Personer med känsliga luftvägar kan få andningsbesvär vid ozonhalter runt 160 mikrogram per kubikmeter. Särskilt känsliga personer kan få besvär även vid lägre halter.

Även växter är känsliga för ozon. Ozon tas i huvudsak upp genom växternas klyvöppningar och kan skada viktiga funktioner i cellerna. Det produktionsbortfall som drabbar det svenska jordbruket till följd av förhöjda ozonhalter har uppskattats till minst en miljard kronor per år. Örter som rödklint har visat synliga bladskador orsakade av ozon. Experiment med unga träd visar att ozonhalterna kan begränsa tillväxten.

Högsta halterna under vår och sommar


Ozonhalterna varierar under året med de högsta halterna under vår och sommar. Bakgrundshalterna av marknära ozon har ökat från cirka 20 mikrogram per kubikmeter i mitten av 1800-talet och låg 2005 på ca 60-80 mikrogram per kubikmeter under sommaren.

Halterna av marknära ozon i Sverige beror till största delen på föroreningar från Europas stora utsläppsområden. Men lokala utsläpp av kolväten och kväveoxider från främst industrier och trafik bidrar även. Marknära ozon är en luftförorening som bildas ur kemiska reaktioner mellan kväveoxider och flyktiga organiska kolväteföreningar under solljusets inverkan.

Vad kan vi göra åt problemet?


För att kunna sänka halterna av marknära ozon i Sverige måste utsläppen av kolväten och kväveoxider i Europa minska. Man försöker reglera utsläppen genom internationella avtal inom FNs konvention om långväga transporterade luftföroreningar samt genom EUs takdirektiv om emissioner. För att bättre förstå effekter av marknära ozon på människors hälsa görs undersökningar i människors normala miljöer och i speciella exponeringskammare.

Sverige har en aktiv roll i det löpande arbetet med att utarbeta nya gränsvärden för att skydda vegetationen mot ozonpåverkan. IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet arrangerade i november 2002 en konferens med mål att fastställa nya gränsvärden för ozonets inverkan på vegetationen. Norra Europas klimat, med relativt hög fuktighet i luft och mark, medför att växternas klyvöppningar är öppna under längre tid jämfört med södra Europa. Det är därför viktigt att gränsvärden med avseende på växter är anpassade efter olika klimatförhållanden, eftersom samma ozonhalt kan ge olika stor effekt.

Per Erik Karlsson
E-post per-erik.karlsson@ivl.se
Docent och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet

Annika Svensson
E-post annika.svensson@ivl.se
Fil. mag. i Fysisk oceanografi Projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet

Krönikan skrevs under 2003

Temabloggar

Konsten att låta farlig
Mattias Öberg om Miljögifter
Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.
    1. Inför toxikologi som skolämne
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.