Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Påverkas vädret?

Klimatsystemet är så komplicerat att forskarna inte med säkerhet kan beskriva hur alla processer hänger ihop. Men ozonet är en växthusgas. Det innebär att mindre ozon i stratosfären skulle kunna ge kallare väder i stratosfären.

You don't have the needed version of Adobe Flash Player!

You can donload it here

Ozon bildas i stratosfären genom att solens ultravioletta strålning spjälkar syrgasen till fritt syre. Det fria syret kan sedan med hjälp av en kvävemolekyl slå sig ihop med en syrgasmolekyl och bilda ozon. Reaktionen går också åt det andra hållet - det vill säga av en ozonmolekyl bildas en syreatom och en syremolekyl.

Ozon - en växthusgas

Ozon är en växthusgas och om det blir för mycket ozon ökar den globala uppvärmningen och det blir varmare. Detta beror på att ozon absorberar både inkommande och utgående strålning, vilket leder till att temperaturen i stratosfären ökar. Eftersom atmosfärens olika skikt är kopplade till varandra påverkas även troposfären, samt vårt väder och klimat.

Ger ozonuttunning kallare väder?

Ozonuttunningen i stratosfären kan inverka på vädret och klimatet. En teori är att det blir kallare vid jordytan på grund av ozonuttunningen, men processerna är så komplexa att det inte går att säga säkert hur klimatet påverkas.

Forskare vet att ett förtunnat ozonskikt ger en ökad UV-strålning vid jordytan. Men den ökade UV-strålningen i sig påverkar knappast vädret. Förändringen vid jordytan av UV-strålningens intensitet är mindre än en watt. Detta är så litet jämfört med andra faktorer som styr vädret att den direkta effekten är försumbar.

Riskerna med ökad UV-strålning

Men strålningen är ändå skadlig vid dessa våglängder eftersom ljuspartiklarna kan sönderdela molekyler, så kallad spjälkning. Ökad UV-strålning medför alltså en risk för skador på människor, växter, djur och material. Skadorna som kan uppkomma är exempelvis hudcancer, ögonskador, sprödare plaster och gummi och blekning av färger.

Ozonhålet i Antarktis utgör en begränsad risk, eftersom det näst intill inte finns några människor där. Dessutom är de få som finns där skyddade av kläder och använder ofta solglasögon. Den globala ozonuttunningen är däremot ett större problem, eftersom en mycket stor andel av jordens befolkning utsätts för en ökad exponering och därmed ökade risker för skador.

Håller koll på ozonskiktet

På SMHI följer vi ozonskiktets tjocklek och UV-strålningens styrka året runt. I vår forskning har vi utvecklat en metod för att mäta ozonskiktets tjocklek när solen står lågt, vilket är betydelsefullt på höga breddgrader. Om vi ser att det kan uppstå kraftiga förtunningar över Sverige, kontaktar vi först Naturvårdsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten. Därefter går vi ut gemensamt till allmänheten. Prognoser av UV-index uppdateras varje dag på SMHIs webbplats.

Internationellt samarbete är nödvändigt när det gäller forskning och övervakning. Endast globala, systematiska och noggranna observationer av ozonskiktet och UV-strålningen ger oss en fullständig bild.

Weine Josefsson
E-post: weine.josefsson@smhi.se
Forskare och meteorolog vid SMHI

Temabloggar

Konsten att låta farlig

Mattias Öberg om Miljögifter

Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.

1. Inför toxikologi som skolämne
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Att blanda kemikalier och buller
  Mattias Öberg om Miljögifter
1. Hur ser ditt exposom ut?
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
  Mattias Öberg om Miljögifter
1. Obesogener – vet du vad det är?
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
  Mattias Öberg om Miljögifter

Ozon
- Kort om ozon
- Nära marken
- Påverkas vädret?
- Satelliten mäter
- Solbrända växter
- Solens roll
- Länkar

Mest lästa teman

Teman

Arkiv

Nyheter

1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
  21 majHögskolan Väst
2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
  21 majUppsala universitet
3. Dilemman i barnuppfostran
  21 majLinköpings universitet
4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
  21 majLunds universitet
5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
  21 majUmeå universitet
1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
  18 majUmeå universitet
2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
  18 majUppsala universitet
3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
  18 majKarlstads universitet
4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
  17 majChalmers tekniska högskola
5. Full kontroll på plasttransistorn
  16 majLinköpings universitet
1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
  16 majUppsala universitet
2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
  16 majChalmers tekniska högskola
3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
  16 majUmeå universitet
4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
  16 majÖrebro universitet
5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
  16 majUmeå universitet

Sortera efter ämne

Tidigare

Nästa

Om forskning.se

Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare

ENERGIMYNDIGHETEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster