Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Solbrända växter

Kan växter verkligen bli solbrända? Javisst kan de bli det. De har precis som vi människor särskilda pigment som skyddar mot solens farliga strålar. Men trots skyddet skadas växterna och för jordbruksnäringen kan det leda till stora ekonomiska förluster.

Ozonskiktet — livsviktigt skydd också för växter

Uttunningen av ozonskiktet i stratosfären öppnas i nytt fönster

leder till en ökad instrålning av energirik ultraviolett-B-strålning (UV-B) från solen. Molekyler som ingår i levande celler kan ta upp energin från strålningen och använda den i olika kemiska reaktioner. Detta gör att molekylerna omvandlas så att de tappar förmågan att utföra sina normala uppgifter. Och det leder till att de levande organismerna skadas.

Flera försvar

Växterna har flera olika försvar mot UV-strålningen och dess skadliga effekter. Ett försvar är att skaffa pigment som hindrar UV-strålningen att tränga in i vitala delar av cellen, vilket i princip är samma sak som vi människor ägnar oss åt när vi solbadar. Växter blir också solbrända i den meningen att de producerar ett slags pigment i bladytornas celler som absorberar UV-B-strålningen.

Ett annat försvar är att vissa växter kan bilda extra tjocka vaxlager på sina blad vid starkt solljus. Detta vaxlager kan sedan reflektera bort den farliga UV-strålningen från bladen men låta det synliga ljuset tränga in i cellerna och göra sin plikt i fotosyntesen. Ett tredje sätt är att skaffa sig fina hårstrån på bladytan som sprider ljuset och strålningen som faller på bladytan.

Men trots effektiviteten i försvaret kan en del UV-B-strålning ändå tränga in i cellen och orsaka skador. Skadorna beror antingen på att strålningen direkt skadar cellen eller att den stimulerar cellerna att bilda en sorts extremt reaktiva molekyler som innehåller syre, så kallade fria radikaler.

Om en växt skadas går försvaret inne i cellen ut på att minska mängderna av syreradikaler och att reparera skadorna.

Omvandlas till vatten

Det som skyddar cellen i dessa fall är exempelvis vitamin C och vitamin E, så kallade antioxidanter. Vitamin E skyddar cellens membraner från skador och vitamin C skyddar bland annat proteiner inne i cellsaften. Dessutom finns ett antal äggviteämnesbaserade försvar i form av enzymer. De kan omvandla de mycket farliga fria syreradikalerna till ofarliga ämnen, som syrgas och vatten.

Andra typer av enzymer har uppgiften att reparera de skador som UV-strålningen och de fria syreradikalerna ger upphov till. Framförallt är det viktigt att hålla arvsmassan intakt. Vid en jämförelse med människor kan skador på arvsmassan till exempel ge upphov till cancer.

Människan har koncentrerat sig på att öka avkastningen när man förädlat fram nya jordbruksgrödor utan att tänka på tåligheten mot olika miljöfaktorer, till exempel UV-B-strålning. På så sätt kan uttunningen av ozonskiktet även ge upphov till ekonomiska förluster för jordbruksnäringen.

Åke Strid
E-post: ake.strid@nat.oru.se
Professor i biokemi vid Örebro universitet

Krönikan skrevs under 2003

Temabloggar

Konsten att låta farlig

Mattias Öberg om Miljögifter

Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.

1. Inför toxikologi som skolämne
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Att blanda kemikalier och buller
  Mattias Öberg om Miljögifter
1. Hur ser ditt exposom ut?
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
  Mattias Öberg om Miljögifter
1. Obesogener – vet du vad det är?
  Mattias Öberg om Miljögifter
2. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
  Mattias Öberg om Miljögifter

Ozon
- Kort om ozon
- Nära marken
- Påverkas vädret?
- Satelliten mäter
- Solbrända växter
- Solens roll
- Länkar

Mest lästa teman

Teman

Arkiv

Nyheter

1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
  21 majHögskolan Väst
2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
  21 majUppsala universitet
3. Dilemman i barnuppfostran
  21 majLinköpings universitet
4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
  21 majLunds universitet
5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
  21 majUmeå universitet
1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
  18 majUmeå universitet
2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
  18 majUppsala universitet
3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
  18 majKarlstads universitet
4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
  17 majChalmers tekniska högskola
5. Full kontroll på plasttransistorn
  16 majLinköpings universitet
1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
  16 majUppsala universitet
2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
  16 majChalmers tekniska högskola
3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
  16 majUmeå universitet
4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
  16 majÖrebro universitet
5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
  16 majUmeå universitet

Sortera efter ämne

Tidigare

Nästa

Om forskning.se

Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare

ENERGIMYNDIGHETEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster