Solens ultravioletta strålning är en förutsättning för att ozonet ska finnas i stratosfären . Därför är det inte särskilt förvånande att ozonmängden varierar med solens så kallade 11-års cykel (solens aktivitet varierar regelbundet). Att ozonhalten i stratosfären minskar direkt efter vissa händelser på solen är kanske mer förvånande. Dessa händelser är till exempel då energirika protoner kastas ut från solen, så kallade massutkastningar från solens korona (solens yttersta hölje). Vi har också sett att ozonhalten lokalt varierar med att vindar i lägre stratosfären ändrar riktning, vilket verkar vara kopplat till solcykeln. Ozonhalten påverkas även av andra naturliga orsaker som till exempel vulkanutbrott.
En viktig förklaring är att ozonhalten varierar på grund av ökad halt av klor i stratosfären. En tänkbar källa till kloret är freoner, så kallade klorfluorkarboner (CFC), men det finns också många naturliga källor. Stratosfärens kemiska processer är mycket svårförstådda. Jag menar att vi forskare vet för lite om hur stor roll mänsklig påverkan har jämfört med naturliga orsaker när det gäller såväl växthuseffekten som ozonuttunningen.
Det hela har många likheter med debatten om koldioxid och den globala uppvärmningen. Trots att klimatsystemet är mycket komplicerat och det finns mycket som kan påverka klimatet har man redan bestämt sig för att uppvärmningen beror på koldioxid och människans påverkan. På samma sätt verkar det som om man har bestämt sig för att det är de mänskligt framställda klorfluorkarboner, såsom freoner, som är skulden till ozonuttunningen.
När det gäller den globala uppvärmningen går en stor del av forskningsanslagen till forskning och spridandet om denna enda förklaring — koldioxiden och påverkan från oss människor. Inom NASAs program "Living with a Star" koncentrerar man sig däremot på att förstå solens variationer och hur solen kan inverka på klimatet.
Anledningen till att det är så intressant att studera solen är inte bara att företeelser som massutkastningar sker på solen utan även att jorden alltid befinner sig inuti den ständigt expanderande solkoronan, den så kallade solvinden. Och vid massutkastningarna blåser solvinden extra kraftigt.
Jorden utsätts också för den ständigt varierande solstrålningen. Även den är ibland extra kraftig vid så kallade solar flares. Vid dessa tillfällen påverkas jorden speciellt mycket. Företeelserna följer olika cykler och mönster, som kan förutses. Vid "Regional Warning Center Sweden" i Lund, ett av elva centra i världen inom "International Space Environment Service", erbjuder vi prognoser av sol- och rymdväder.
På grund av allt detta är det viktigt att utreda hur solen påverkar jorden och exempelvis ozonkemin.
Henrik Lundstedt
E-post: henrik@lund.irf.se
Docent vid Institutet för rymdfysik i Lund
Krönikan skrevs under 2003
Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.
Inför toxikologi som skolämne
Att blanda kemikalier och buller
Hur ser ditt exposom ut?
Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
Obesogener – vet du vad det är?
Snabelskådning – om avsaknad av helhet
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.