
Varför smittar inte fågelinfluensaviruset, H5N1, enkelt mellan människor? — H5N1 är ett fågelvirus, som inte är anpassat till mänskliga celler. För att viruset ska kunna ta sig in i våra celler måste de binda in till speciella ämnen på cellens yta. Dessa ämnen skiljer sig åt mellan människors och fåglars celler. Därför är det svårt för virus som är anpassade till fågelceller att fästa vid och ta sig in i människoceller.
Men människor har ju blivit smittade med H5N1. Hur kan man förklara det? — Det ämne hos viruset som gör att det kan binda in vid djurceller heter hemagglutinin (H). Hos H5N1 är H anpassat för att fästa vid fågelceller och inte vid däggdjursceller. Eftersom virusens arvsmassa ständigt förändras genom mutationer, kan H-enheten successivt ändras. Om förändringen nått en viss tröskel kan viruset få förmågan att fästa vid människoceller, och blir då smittsamt för människor.
För att förstå varför H5 virus kan binda in till humanceller så måste vi ändra vårt tänkande. Alla H5 virus som cirkulerar vid ett givet tillfälle i en given miljö ska ses som en flock av virus. Några få av dessa har på grund av mutationer förmåga att binda till däggdjursreceptorn och därmed infektera en individ.
Varför blir människor så sjuka om de drabbas av fågelinfluensan? — När immunförsvaret träffar på H5-viruset känner det inte igen det eftersom det tidigare inte blivit exponerad för det. En konsekvens är att immunförsvaret försöker neutralisera viruset genom att aktivera olika försvarssystem. Av någon anledning löper dessa system amok, och våra egna system, som ska skydda oss, blir fiender. Ungefär samma sak händer vid en allmän blodförgiftning. I det fallet är det bakterien som är själva gnistan som utlöser branden (vårt eget försvar).
En grupp forskare från bland annat Karolinska Institutet, Stockholm, har gjort en studie för att ta reda på om det kan vara så att fler än de som insjuknat i H5N1 faktiskt smittats med viruset utan att bli sjuka. De spekulerar i att överföring från sjuka fåglar till människor kan vara vanligare än man tidigare trott. Vad säger du om de resultaten? — Det kan vara så. Men studien baserades på intervjuer av folk som i samband med utbrott i Vietnam fick ange om de hade eller nyligen hade haft influensaliknande symtom. Vem har inte det av och till? Det blir intressant att se vad den serologiska studien, som innefattar blodprov, visar. Då kommer man att kunna se om många smittats, haft ett bra immunsvar och endast blivit lätt sjuka.
Intervjun gjordes i februari 2006
Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.
Inför toxikologi som skolämne
Att blanda kemikalier och buller
Hur ser ditt exposom ut?
Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
Obesogener – vet du vad det är?
Snabelskådning – om avsaknad av helhet
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.