Forskarfynd blev världsnyhet

I det renade avloppsvattnet uppmättes långt högre halter läkemedelsrester än vad som tidigare hittats. När Joakim Larsson fick de första resultaten i sin hand, tänkte han direkt: Om jag publicerar detta kommer ingen att tro mig.
Därför lät han en annan forskare göra en ny analys. Resultaten visade sig korrekta.

Den substans som Joakim Larsson och hans team hittade i störst mängd var ciprofloxacin, ett av världens mest sålda antibiotikum. Under ett dygn släppte reningsverket ut 45 kilo ciprofloxacin i floden Isakavagu, i Patancheru i delstaten Andhra Pradesh i Indien. Det är lika mycket som förbrukas under fem dagar i hela Sverige.

Joakim Larsson, disputerad i zoologisk fysiologi, har som forskare i translationell farmakologi, fått möjlighet att kombinera sina intressen för miljö och medicin. Han är oroad för konsekvenserna av de stora utsläppen av läkemedel.
— Risken för att resistenta bakterier ska utvecklas och spridas är kanske det allvarligaste problemet, säger Joakim Larsson.

Miljön starkt påverkad

Men miljön i Indien är också starkt påverkad. Larsson har tillsammans med forskare vid SLU visat på en kraftigt hämmad tillväxt av grodyngel som fått simma i avloppsvattnet, utspätt 500 gånger — en betydligt högre utspädning än i det indiska flodvattnet.

Även människornas dricksvatten innehåller läkemedelsrester, visar en studie av brunnsvattnet i sex byar, som gjorts i samarbete med forskare vid Umeå universitet. De som bor i närheten av läkemedelsindustrierna har länge protesterat mot att de tvingas leva i en miljö så förgiftad att de inte kan bruka jorden. Men de har svårt att få gehör för sina krav om mindre utsläpp och rent vatten.

När Joakim Larsson ville publicera sina resultat blev han refuserad av ett par mer ansedda tidskrifter.
— Men jag var mån om att resultaten skulle bli tillgängliga snabbt. Det kändes nästan oetiskt att dra ut på processen för att bli publicerad i en högre rankad tidskrift. Vi vände oss därför till en mer ordinär vetenskaplig tidskrift där artikeln snabbt gick igenom expertgranskning och publicerades, säger Joakim Larsson.

När artikeln publicerats ringde en reporter från nyhetsbyrån AP. De hade nyss skrivit om att amerikanskt dricksvatten innehöll läkemedelsrester i nivåer kring miljarddelar av ett gram per liter. Här kom svenska forskare med vattenprover som visade på halter miljoner gånger högre. Efter AP:s artikel om forskningen i Indien, som under en dag blev den mest lästa världsnyheten på internet enligt sökmotorn Yahoo, hakade även vetenskapliga tidskrifter som Nature på.

— Även om uppvaktningen från journalister tog viss tid från forskning och undervisning, så tycker jag det faller inom universitets tredje uppgift att vara behjälplig så gott det går. Det är viktigt att allmänheten får ta del av forskningsresultaten — det är ju allmänheten som betalar vår verksamhet.
Förutom att det har tagit en del tid så tycker inte Joakim att det har varit några större problem att hantera den internationella uppmärksamheten.
— Det är inte alltid ett forskningsfynd får så direkt påverkan, säger Joakim Larsson.

Onödigt problem

En av konsekvenserna blev ett svenskt regeringsuppdrag till Läkemedelsverket om att föreslå sätt att skärpa miljökraven kring läkemedelstillverkningen. Då Indien och Kina står för ca hälften av den totala produktionen av aktiva läkemedelssubstanser är utmaningen att kunna påverka produktionsprocessen även där.

— En möjlighet är att landstingen ställer miljökrav vid upphandlingen. Då får industrin ett incitament att förbättra miljön.

Men det värsta är att utsläppen är ett helt onödigt problem.
— Det finns teknik för att rena avloppsvattnet, säger Joakim Larsson. Generikareformen har sparat stora pengar åt landstingen, men den gynnar dem som producerar billigast, vilket i sin tur inte ger industrin några incitament att investera i reningsteknik.

Text: Pia Vingros (fd Carlson)

Fotnot: Artikeln är även publicerad i Forskning & Medicin, nr 1 2010