Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Svalt intresse för smalt antibiotika

Bild på professor Inga Odenholt
— Hotet från de multiresistenta bakterierna är inte längre något man kan avfärda med en axelryckning. Det berör inte bara svårt sjuka patienter på sjukhus, utan oss alla!
Det säger professorn i infektionsssjukdomar vid Lunds universitet Inga Odenholt. Hon är ordförande för RAF, den nationella Referensgruppen för antibiotikafrågor, och medlem i styrgruppen för Strama, ett svenskt samverkansorgan mot antibiotikaresistens.
Inga Odenholt tycker att utvecklingen är skrämmande. Allt oftare visar sig vanliga antibiotika verkningslösa, eftersom bakterierna blivit motståndskraftiga mot dem. Ändå är Sverige lyckligt lottat i en internationell jämförelse.

— Här håller vi än så länge näsan precis över vattnet. Men hur länge till? undrar hon.
Statistiken för Skåne talar sitt tydliga språk. År 2000 inrapporterades 32 fall av hudbakterien MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) hos patienter och smittade men friska personer i deras närhet — förra året var antalet hela 272. Och fallen av ESBL, en multiresistent tarmbakterie, har ökat från 226 till 371 på bara de två senaste åren.

Patienter med multiresistenta bakterier får längre sjukhusvård än andra som har samma sjukdom men andra bakterier. Ett skäl är att det ännu inte finns några snabba diagnosmetoder — det tar hela två dygn för läkarna att få svar från odlingsproven som visar vilken bakterie det handlar om. Under tiden provar man med vanliga antibiotika, eftersom de få medel som ännu biter på resistenta bakterier måste sparas i det längsta — och då hinner infektionen förvärras.
I värsta fall finns inget tillgängligt läkemedel alls, som när det gäller multiresistent TBC.

—Vi har lyckligtvis få sådana patienter i Sverige, men när de upptäcks blir de isolerade med högsta smittskyddssäkerhet. Eftersom inget biter på dessa bakterier är läkarna helt maktlösa. Det enda man kan göra är att hindra att fler blir smittade, säger Inga Odenholt.

Hon är mycket ute och föreläser för sjukvårdspersonal om vikten av hygien och rätt förskrivning av antibiotika. Unga AT- och ST-läkare är lätta att övertyga, medan äldre läkare alltför ofta vill köra på i sina invanda spår.

— Det förekommer fortfarande att man vid luftvägsinfektioner skriver ut antibiotika "för säkerhets skull", säger hon kritiskt, och tycker att läkares rätt att förskriva vad de vill inte borde vara så självklar.

— Alla läkare får ju inte skriva ut cellgifter. Rätten att skriva ut antibiotika borde också vara begränsad, åtminstone för vissa medel. Det finns faktiskt ett antibiotikum som enbart får skrivas ut av infektionsspecialister, vilket är ett steg i rätt riktning!
Dagens antibiotika verkar genom att angripa någon allmän mekanism hos bakterierna, som deras cellväggar eller deras proteinsyntes. Men bakterierna kan förändra sig och bli motståndskraftiga mot angreppen. Därför krävs det helt nya principer för framtidens antibiotika: verkningssätt som skräddarsys för varje bakterie för sig. Sådana idéer finns också — problemet är att de kostar många miljoner att utveckla och aldrig kan bli några storsäljare.

— Läkemedel som bara används under kort tid och till "smala" diagnoser är inte intressanta för läkemedelsföretagen. Därför behövs andra insatser genom nationella och internationella samarbeten, vilket tyvärr verkar svårt att uppnå, säger Inga Odenholt.

Ingela Björk

Temabloggar

Konsten att låta farlig
Mattias Öberg om Miljögifter
Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.
    1. Inför toxikologi som skolämne
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Att blanda kemikalier och buller
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Hur ser ditt exposom ut?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
      Mattias Öberg om Miljögifter
    1. Obesogener – vet du vad det är?
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Snabelskådning – om avsaknad av helhet
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.