
— Här håller vi än så länge näsan precis över vattnet. Men hur länge till? undrar hon.
Statistiken för Skåne talar sitt tydliga språk. År 2000 inrapporterades 32 fall av hudbakterien MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) hos patienter och smittade men friska personer i deras närhet — förra året var antalet hela 272. Och fallen av ESBL, en multiresistent tarmbakterie, har ökat från 226 till 371 på bara de två senaste åren.
Patienter med multiresistenta bakterier får längre sjukhusvård än andra som har samma sjukdom men andra bakterier. Ett skäl är att det ännu inte finns några snabba diagnosmetoder — det tar hela två dygn för läkarna att få svar från odlingsproven som visar vilken bakterie det handlar om. Under tiden provar man med vanliga antibiotika, eftersom de få medel som ännu biter på resistenta bakterier måste sparas i det längsta — och då hinner infektionen förvärras.
I värsta fall finns inget tillgängligt läkemedel alls, som när det gäller multiresistent TBC.
—Vi har lyckligtvis få sådana patienter i Sverige, men när de upptäcks blir de isolerade med högsta smittskyddssäkerhet. Eftersom inget biter på dessa bakterier är läkarna helt maktlösa. Det enda man kan göra är att hindra att fler blir smittade, säger Inga Odenholt.
Hon är mycket ute och föreläser för sjukvårdspersonal om vikten av hygien och rätt förskrivning av antibiotika. Unga AT- och ST-läkare är lätta att övertyga, medan äldre läkare alltför ofta vill köra på i sina invanda spår.
— Det förekommer fortfarande att man vid luftvägsinfektioner skriver ut antibiotika "för säkerhets skull", säger hon kritiskt, och tycker att läkares rätt att förskriva vad de vill inte borde vara så självklar.
— Alla läkare får ju inte skriva ut cellgifter. Rätten att skriva ut antibiotika borde också vara begränsad, åtminstone för vissa medel. Det finns faktiskt ett antibiotikum som enbart får skrivas ut av infektionsspecialister, vilket är ett steg i rätt riktning!
Dagens antibiotika verkar genom att angripa någon allmän mekanism hos bakterierna, som deras cellväggar eller deras proteinsyntes. Men bakterierna kan förändra sig och bli motståndskraftiga mot angreppen. Därför krävs det helt nya principer för framtidens antibiotika: verkningssätt som skräddarsys för varje bakterie för sig. Sådana idéer finns också — problemet är att de kostar många miljoner att utveckla och aldrig kan bli några storsäljare.
— Läkemedel som bara används under kort tid och till "smala" diagnoser är inte intressanta för läkemedelsföretagen. Därför behövs andra insatser genom nationella och internationella samarbeten, vilket tyvärr verkar svårt att uppnå, säger Inga Odenholt.
Ingela Björk
Så här på försommaren då vi alltmer går in i en period av sommarjournalistik brukar artiklarna om olika faror börja blomma ikapp med syrenerna. Men det finns flera sätt att beskriva en risk beroende på vilken reaktion man vill ha.
Inför toxikologi som skolämne
Att blanda kemikalier och buller
Hur ser ditt exposom ut?
Märk-lig lagstiftning i USA rensar bort kemikalier i Sverige
Obesogener – vet du vad det är?
Snabelskådning – om avsaknad av helhet
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.